Frågor från läsekretsen

• Hur kan man bedröva Guds heliga ande, när den inte är en person?

Aposteln Paulus skrev: ”Bedröva inte Guds heliga ande.” (Efesierna 4:30) Vissa menar att de här orden betyder att den heliga anden är en person. Men litteratur från ”den trogne förvaltaren” har ofta tillhandahållit bibliska och historiska bevis för att de första kristna varken betraktade den heliga anden som en person eller som en gud jämställd med den Högste i en så kallad treenighet. * (Lukas 12:42) Paulus menade alltså inte att Guds heliga ande är en person.

Guds heliga ande är hans osynliga verksamma kraft. (1 Moseboken 1:2) Jesus skulle döpa ”med helig ande”, alldeles som Johannes döpte med vatten. (Lukas 3:16) Vid pingsten år 33 uppfylldes omkring 120 lärjungar ”av helig ande” – uppenbarligen inte av någon person. (Apostlagärningarna 1:5, 8; 2:4, 33) De här smorda fick ett himmelskt hopp, och Guds ande vägledde dem så att de kunde leva sitt liv i trohet. (Romarna 8:14–17; 2 Korinthierna 1:22) Anden frambringade god frukt och hjälpte dem att undvika de syndfulla ”köttets gärningar” som kunde leda till Guds ogillande. (Galaterna 5:19–25)

Om vi är Guds tjänare och har ett jordiskt hopp, så har vi inte blivit smorda med helig ande. Men vi kan ändå få del av Guds ande i lika hög grad som de med ett himmelskt hopp, och därför kan också vi bedröva anden. Men hur?

Om vi nonchalerar Bibelns råd, som skrevs under den heliga andens vägledning, kan vi utveckla egenskaper som skulle kunna resultera i att vi medvetet syndar mot den heliga anden, förlorar Jehovas ynnest och till slut blir tillintetgjorda. (Matteus 12:31, 32) Vi kanske ännu inte syndar grovt, men vi kan ha börjat vandra på fel väg, en väg som rentav skulle kunna leda oss i en riktning tvärtemot den heliga andens vägledning. Under sådana omständigheter skulle vi bedröva den heliga anden.

Hur kan vi då undvika att bedröva den heliga anden? Vi måste verkligen kontrollera våra tankar och handlingar. I sitt brev till Efesierna, kapitel 4, skrev aposteln Paulus om att undvika varje tendens att ljuga, att ständigt vara vred, att vara lat och att tala om  sådant som är opassande. Om vi har tagit på oss ”den nya personligheten”, och ändå tillåter oss att återgå till sådant, vad skulle det innebära? Det skulle innebära att vi går emot råden i Guds ord, Bibeln, råd som är inspirerade av anden. Genom att göra det bedrövar vi Guds heliga ande.

I Efesierna, kapitel 5, kan vi läsa Paulus råd att undvika skadligt intresse för otukt. Aposteln manar också sina medtroende att undvika skamligt uppförande och oanständiga skämt. Om vi inte vill bedröva Guds heliga ande, måste vi tänka på Paulus råd när vi väljer underhållning. Varför skulle vi intressera oss för sådant som är omoraliskt genom att prata om det, läsa om det, se det på TV eller ta del av det på något annat sätt?

Vi kan naturligtvis bedröva anden på andra sätt. Jehovas ande bidrar till att ena församlingen, men låt oss säga att vi skulle sprida skadligt skvaller eller medverka till att det blir gruppbildningar i församlingen. Skulle inte det innebära att vi går emot andens ledning som främjar enhet? Vi skulle då förmodligen bedröva den heliga anden och vara lika dem som orsakade söndringar i församlingen i Korinth. (1 Korinthierna 1:10; 3:1–4, 16, 17) Vi skulle också bedröva den heliga anden om vi medvetet undergrävde respekten för förordnade män i församlingen, män som har tillsatts genom den heliga anden. (Apostlagärningarna 20:28; Judas, vers 8)

Det är alltså uppenbart att det är förståndigt att tänka över sina attityder och handlingar i ljuset av den heliga andens ledning som vi får genom Bibeln och den kristna församlingen. Vi måste också ”be med helig ande”, låta den forma oss och alltid handla i enlighet med det som sägs i Guds inspirerade ord. (Judas, vers 20) Låt det vara vår fasta föresats att aldrig bedröva anden, utan alltid låta den leda oss, till ära för Guds heliga namn, Jehova.

• Jesus Kristus jämförde svårigheten för en rik man att komma in i Guds kungarike med svårigheten för en kamel att komma igenom ett nålsöga. Hade Jesus en bokstavlig kamel och ett bokstavligt synålsöga i tankarna?

Den här jämförelsen som Jesus gjorde återfinns på tre ställen i Bibeln, och två av skildringarna är mycket lika. Enligt Matteus redogörelse sade Jesus: ”Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik man att komma in i Guds kungarike.” (Matteus 19:24) Och i Markus 10:25 läser vi: ”Det är lättare för en kamel att tränga igenom ett nålsöga än för en rik man att komma in i Guds kungarike.”

En del uppslagsverk menar att ”nålsögat” var en liten port som fanns i en av Jerusalems större portar. Om den stora porten var stängd på kvällen, kunde man öppna den lilla. Det sägs att en kamel precis kunde komma igenom den. Är det vad Jesus tänkte på?

Nej, det var det inte. Jesus avsåg tydligtvis en vanlig synål. Eftersom man har funnit forntida synålar både av ben och av metall i den trakten, måste de ha varit vanliga bruksföremål. Lukas 18:25 rätar ut frågetecknen angående Jesu ord, eftersom det sägs: ”Ja, det är lättare för en kamel att komma igenom ett synålsöga än för en rik man att komma in i Guds kungarike.”

Flera lexikografer stöder formuleringen i Nya världens översättning, som använder  ordet ”synålsöga”. Det grekiska ordet för ”nål” i Matteus 19:24 och Markus 10:25 (rhafịs) kommer från ett verb som betyder ”sy”. Och det grekiska ord som används i Lukas 18:25 (belọnē) syftar på en nål som läkare använde. I ett bibliskt uppslagsverk sägs det: ”Uppfattningen att ’nålsögat’ skulle ha avseende på små portar tycks ha kommit till på senare tid, det finns inga spår av den i forntida litteratur. Herren använder det här ordet för att uttrycka mänsklig oförmåga, och det finns inga behov av att försöka tona ner det genom att låta nålen beteckna något annat än det vanliga bruksföremålet.” (1981 års upplaga av Vine’s Expository Dictionary of Old and New Testament Words, band 3, sidan 106)

Vissa menar att ordet ”kamel” i de här verserna i stället borde återges med ”rep”. De grekiska orden för ”rep” (kạmilos) och kamel (kạmēlos) är mycket lika. Men enligt de äldsta bevarade grekiska handskrifterna av Matteus evangelium (Codex Sinaiticus, Codex Vaticanus 1209 och Codex Alexandrinus) används det grekiska ordet för ”kamel” och inte det för ”rep” i Matteus 19:24. Matteus skrev ursprungligen sitt evangelium på hebreiska och kan själv ha översatt det till grekiska. Han visste exakt hur Jesus uttryckte sig och kunde därför använda rätt ord.

Jesus talade alltså om en bokstavlig synål och en bokstavlig kamel för att betona något omöjligt. Men menade Jesus att en rik man aldrig kunde komma in i Guds kungarike? Nej, eftersom Jesus inte menade att det han sade skulle tas bokstavligt. Han använde sig av en hyperbol för att illustrera att precis som en bokstavlig kamel inte kan komma igenom ett bokstavligt nålsöga, är det omöjligt för en rik man att komma in i Guds kungarike, om han fortsätter att hålla fast vid sina rikedomar och inte sätter Jehova främst i sitt liv. (Lukas 13:24; 1 Timoteus 6:17–19)

Jesus sade det här strax efter det att en rik ung styresman hade avstått från det stora privilegiet att få bli en efterföljare till Jesus. (Lukas 18:18–24) Den som är rik och som värdesätter sina ägodelar mer än andliga ting kan inte förvänta sig att få evigt liv under Guds kungarikes styre. Men vissa som var rika blev ändå Jesu lärjungar. (Matteus 27:57; Lukas 19:2, 9) Den som är rik, men samtidigt är medveten om sina andliga behov och söker Guds hjälp, kan bli räddad av Gud. (Matteus 5:3; 19:16–26)

[Fotnoter]