Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Förkunnare som är anpassbara och uppfinningsrika

Förkunnare som är anpassbara och uppfinningsrika

Förkunnare som är anpassbara och uppfinningsrika

”För alla slags människor har jag blivit allt för att i alla händelser kunna rädda några.” (1 KORINTHIERNA 9:22)

1, 2. a) Hur var aposteln Paulus skicklig i sin tjänst? b) Hur beskrev Paulus sin inställning till sitt uppdrag?

HAN kände sig hemma med sofistikerade intellektuella och med enkla tältmakare. Han talade övertygande med romerska dignitärer och med frygiska lantbrukare. Hans skrifter motiverade liberala greker och konservativa judar. Hans logik var oantastlig och hans känslomässiga vädjanden kraftfulla. Han försökte skapa en gemensam plattform med alla han talade med, så att han skulle kunna vinna några för Kristus. (Apostlagärningarna 20:21)

2 Mannen var aposteln Paulus, utan tvivel en skicklig och flexibel förkunnare som var villig att göra framsteg. (1 Timoteus 1:12) Jesus hade gett honom i uppdrag att ”bära ... [Kristi] namn såväl till nationerna som till kungar och till Israels söner”. (Apostlagärningarna 9:15) Vad hade han för inställning till sitt uppdrag? Han förklarade: ”För alla slags människor har jag blivit allt för att i alla händelser kunna rädda några. Men allt gör jag för de goda nyheternas skull, för att kunna bli delaktig i dem med andra.” (1 Korinthierna 9:19–23) Vad kan vi lära av Paulus exempel som kan hjälpa oss att bli skickligare när vi predikar och undervisar?

En förändrad man ställs inför en utmaning

3. Vilken inställning hade Paulus till de kristna före sin omvändelse?

3 Hade Paulus alltid varit tålmodig och omtänksam, lämpad för det uppdrag han fick? Inte alls! Religiös fanatism hade gjort Saul (som Paulus hette tidigare) till en som våldsamt förföljde Kristi efterföljare. Som ung hade han gett sitt bifall åt mordet på Stefanus. Därefter förföljde han skoningslöst de kristna. (Apostlagärningarna 7:58; 8:1, 3; 1 Timoteus 1:13) Han fortsatte att andas ”hot och mord mot Herrens lärjungar”. Men han nöjde sig inte med att förfölja de troende i Jerusalem, utan han började sprida sin hatkampanj så långt norrut som till Damaskus. (Apostlagärningarna 9:1, 2)

4. Vilken förändring måste Paulus göra för att fullgöra sitt uppdrag?

4 Den grundläggande orsaken till Paulus intensiva hat mot kristendomen kan mycket väl ha varit att han var övertygad om att denna nya tro skulle besmitta judaismen med främmande, oönskade läror. Paulus hade trots allt varit ”farisé”, ett ord som betyder ”en som är uttagen”. (Apostlagärningarna 23:6) Tänk dig hur chockad Paulus måste ha blivit när det gick upp för honom att Gud hade utvalt honom till att predika Kristus, och till råga på allt för hedningarna! (Apostlagärningarna 22:14, 15; 26:16–18) Fariséerna vägrade ju till och med att äta tillsammans med dem som de ansåg vara syndare! (Lukas 7:36–39) Det krävdes utan tvivel stor ansträngning av honom att ompröva och rätta till sin inställning, så att den kom i linje med Guds vilja att alla slags människor skulle bli räddade. (Galaterna 1:13–17)

5. Hur kan vi efterlikna Paulus i vår tjänst?

5 Vi kanske måste göra detsamma. När vi stöter på en allt större variation av människor på vårt internationella, flerspråkiga predikofält, måste vi noga granska vår inställning och göra oss av med eventuella fördomar. (Efesierna 4:22–24) Oavsett om vi inser det eller inte är vi formade av den uppfostran och utbildning vi fått. Vi kan därför ha uppfattningar och attityder som är stela och fördomsfulla. Vi måste övervinna sådana känslor om vi skall kunna finna de fårlika och hjälpa dem. (Romarna 15:7) Paulus gjorde det. Han antog utmaningen att utvidga sin tjänst. Motiverad av kärlek lärde han sig att bli en skicklig undervisare, och det är något som är värt att efterlikna. Ja, när vi närmare undersöker den tjänst som denne ”apostel för nationerna” utförde, ser vi att han var uppmärksam, flexibel och uppfinningsrik när han predikade och undervisade. * (Romarna 11:13)

Hur Paulus anpassade sig till olika omständigheter

6. Hur var Paulus uppmärksam beträffande sina åhörares bakgrund, och vad blev följden?

6 Paulus var uppmärksam på sina åhörares trosuppfattningar och bakgrund. När han talade till kung Agrippa II, erkände han att kungen var en ”verklig kännare av judarnas alla seder och tvistefrågor”. Sedan använde han skickligt sin kunskap om Agrippas trosuppfattningar och resonerade med honom om sådant som kungen hade god vetskap om. Paulus resonemang var så klart och övertygande att Agrippa sade: ”På kort tid skulle du övertala mig att bli kristen.” (Apostlagärningarna 26:2, 3, 27, 28)

7. Hur var Paulus flexibel när han predikade för en folkskara i Lystra?

7 Paulus var också flexibel. Lägg märke till hur annorlunda han framställde sitt budskap när han försökte avråda en folkskara i staden Lystra från att tillbe honom och Barnabas som gudar. Det har sagts att dessa människor, som talade lykaoniska, var bland de sämst utbildade och mest vidskepliga bland befolkningen. Enligt Apostlagärningarna 14:14–18 framhöll Paulus att skapelsen och de gåvor naturen ger vittnar om den sanne Gudens överlägsenhet. Detta argument var lätt att förstå, och det bidrog tydligen till att ”avhålla folkskarorna från att offra” åt Paulus och Barnabas.

8. Hur visade Paulus att han var flexibel trots att han ibland kände mycket starkt för vissa saker?

8 Paulus var naturligtvis inte fullkomlig, och han reagerade ibland mycket kraftigt för vissa saker. Vid ett tillfälle, när han angreps på ett förödmjukande och orättvist sätt, for han ut mot en jude som hette Ananias. Men när han fick veta att det var översteprästen som han hade förolämpat, vilket han inte var medveten om, bad han genast om ursäkt. (Apostlagärningarna 23:1–5) I Athen blev han först ”upprörd när han iakttog att staden var full av avgudabilder”. Men i sitt tal på Areopagen visade han inga tecken på irritation. I stället talade han till athenarna i deras domstol och byggde på en gemensam grundval genom att hänvisa till deras altare ”åt en okänd Gud” och citera en av deras skalder. (Apostlagärningarna 17:16–28)

9. Hur visade sig Paulus uppfinningsrik när han hade att göra med olika grupper av människor?

9 När Paulus hade att göra med olika grupper av människor, visade han sig mycket uppfinningsrik. Han tog med i beräkningen att kulturen och miljön hade format hans åhörares tänkesätt. När han skrev till de kristna i Rom, var han väl medveten om att de bodde i huvudstaden i den tidens världsmakt. En av huvudpunkterna i Paulus brev till de kristna i Rom var att den makt att fördärva som Adams synd har uppvägs av den makt att friköpa som Kristus har. När han skrev till de kristna i Rom och på andra ställen, använde han ord som skulle vädja till hjärtat. (Romarna 1:4; 5:14, 15)

10, 11. Hur anpassade Paulus sina illustrationer efter dem han skrev till eller talade med? (Se också fotnoten.)

10 Vad gjorde Paulus när han ville förklara djupa bibliska sanningar för dem han skrev till eller talade med? Aposteln var skicklig i att använda vanliga, enkla illustrationer för att förklara invecklade bibliska sanningar. Han visste till exempel att de som bodde i Rom kände till systemet med slaveri, som fanns i hela romarriket. Ja, många av dem han skrev till var förmodligen slavar. Han använde därför slaveriet som en illustration för att ge stöd åt sin kraftfulla argumentering att en människa kan välja att underkasta sig antingen synden eller rättfärdigheten. (Romarna 6:16–20)

11 I ett uppslagsverk heter det: ”Bland romarna kunde en slavägare villkorslöst frige en slav, eller också kunde slaven köpa sig fri genom att betala sin ägare. Han kunde också bli fri om äganderätten övergick till en gudom.” En frigiven slav kunde fortsätta att arbeta för sin herre för en lön. Paulus anspelade tydligen på denna praxis när han skrev om att välja den herre man vill tjäna – synden eller rättfärdigheten. De kristna i Rom hade befriats från synden och ägdes nu av Gud. De var fria att tjäna Gud, men de kunde fortfarande välja att tjäna synden – deras tidigare herre – om de så önskade. Den här enkla men välkända illustrationen skulle förmå dessa kristna i Rom att fråga sig: Vilken herre tjänar jag? *

Vad vi lär av Paulus exempel

12, 13. a) Vad behöver vi göra för att nå hjärtat hos människor med olika bakgrund? b) Vad har du funnit vara verkningsfullt när du predikar för människor med olika bakgrund?

12 Precis som Paulus måste vi vara uppmärksamma, flexibla och uppfinningsrika för att kunna nå hjärtat hos människor med olika bakgrund. Om vi skall kunna hjälpa dem att förstå det förnuftiga i de goda nyheterna, räcker det inte med att vi bara gör ett rutinmässigt besök, håller en förberedd framställning eller lämnar biblisk litteratur. Vi försöker urskilja deras behov och intressen, vad de tycker om och inte tycker om, vad de oroar sig för och vilka fördomar de har. Trots att det kräver både eftertanke och stor ansträngning, är Rikets förkunnare runt om i världen angelägna om att göra detta. Från Jehovas vittnens avdelningskontor i Ungern rapporteras följande: ”Vännerna visar stor respekt för de sedvänjor och det levnadssätt som människor av andra nationaliteter har och förväntar sig inte att de skall anpassa sig till de lokala sedvänjorna.” Jehovas vittnen på andra håll strävar efter att göra detsamma.

13 I ett land i Fjärran Östern är de flesta intresserade av hälsa, barnuppfostran och utbildning. Förkunnarna där försöker tala om dessa ämnen i stället för att tala om de allt sämre världsförhållandena eller de komplicerade problemen i samhället. I en stor stad i USA lade förkunnarna märke till att människorna i en viss del av deras distrikt var bekymrade för sådant som trafikstockningar, korruption och brottslighet. Förkunnarna använder med framgång dessa samtalsämnen för att sätta i gång bibelstudier. De som är skickliga i att undervisa i Bibeln är noga med att fortsätta att vara positiva och uppmuntrande, oavsett vilket ämne det gäller, och de betonar det praktiska värdet av att tillämpa Bibelns principer redan nu och de ljusa framtidsutsikter som Gud har utlovat. (Jesaja 48:17, 18; 52:7)

14. Beskriv hur vi kan anpassa oss efter människors olika behov och omständigheter.

14 Det är också bra om vi varierar vår tjänst, eftersom människor har så olika utbildningsnivå och kulturell och religiös bakgrund. Vi frambär inte budskapet på samma sätt när vi talar med någon som tror på en Skapare men inte på Bibeln som när vi talar med någon som inte alls tror på Gud. Vi säger inte likadant när vi träffar någon som menar att all bibelförklarande litteratur är indoktrinerande som när vi träffar någon som tror på det som sägs i Bibeln. Vi behöver också vara flexibla när vi talar med människor med olika utbildningsnivå. Skickliga undervisare kommer att resonera med den besökte och använda illustrationer på ett sätt som passar den aktuella situationen. (1 Johannes 5:20)

Hjälp för nya förkunnare

15, 16. Varför finns det ett behov av att öva nya förkunnare?

15 Paulus var inte bara angelägen om att förbättra sina egna undervisningsmetoder. Han såg behovet av att öva och förbereda dem som tillhörde den yngre generationen, till exempel Timoteus och Titus, så att de kunde bli skickliga förkunnare. (2 Timoteus 2:2; 3:10, 14; Titus 1:4) Också i våra dagar råder det ett stort behov av att ge och få övning.

16 År 1914 fanns det ungefär 5 000 förkunnare av Guds kungarike i hela världen. I dag är det varje vecka omkring 5 000 nya som blir döpta! (Jesaja 54:2, 3; Apostlagärningarna 11:21) När nya börjar komma till församlingen och vill ta del i tjänsten på fältet, behöver de få övning och vägledning. (Galaterna 6:6) Det är viktigt att vi använder samma metoder som vår Mästare, Jesus, när vi undervisar och övar lärjungar. *

17, 18. Hur kan vi hjälpa de nya att få självförtroende i tjänsten på fältet?

17 Jesus letade inte bara rätt på en folkskara och sade åt sina apostlar att börja predika. Först framhöll han behovet av predikoarbetet och uppmuntrade dem att ha en bedjande inställning. Sedan gjorde han tre viktiga anordningar för dem: de fick en kamrat, ett distrikt och ett budskap. (Matteus 9:35–38; 10:5–7; Markus 6:7; Lukas 9:2, 6) Vi kan göra likadant. Oavsett om vi bistår våra barn, en ny förkunnare eller någon som inte har tagit del i tjänsten på fältet en tid, är det lämpligt att vi ser till att de får övning.

18 De nya behöver mycket hjälp för att få självförtroende när det gäller att frambära budskapet om Guds kungarike. Kan du hjälpa dem att förbereda och sedan framföra en enkel, tilltalande framställning? När ni är på distriktet, låt dem då få lära sig av ditt exempel när du gör de första besöken. Du kan följa Gideons exempel. Han sade till sina medsoldater: ”Se på mig och gör som jag.” (Domarboken 7:17) Låt sedan den nye förkunnaren själv delta. Beröm varmt de nya för deras ansträngningar och ge förslag till förbättringar, när så är lämpligt.

19. Vad är du besluten att göra när du strävar efter att helt fullgöra din tjänst?

19 För att vi helt skall kunna fullgöra vår tjänst är vi beslutna att bli mer flexibla i våra framställningar, och vi önskar öva nya förkunnare att också bli det. När vi tänker på hur viktigt vårt mål är – att delge andra kunskap om Gud som leder till räddning – känner vi oss övertygade om att det är värt varje ansträngning att ”för alla slags människor ... [bli] allt för att i alla händelser kunna rädda några”. (2 Timoteus 4:5; 1 Korinthierna 9:22)

[Fotnoter]

^ § 11 När Paulus förklarade det nya förhållandet mellan Gud och hans ”söner” som var smorda med anden, använde han på liknande sätt ett rättsligt begrepp som var välkänt för dem i romarriket som läste hans brev. (Romarna 8:14–17) ”Adoption var i huvudsak en romersk sedvänja, och den var nära förbunden med den romerska uppfattningen om familjen”, sägs det i boken St. Paul at Rome.

^ § 16 För närvarande är programmet ”Pionjärer bistår andra” i gång i alla Jehovas vittnens församlingar. Programmet hjälper mindre erfarna förkunnare att få nytta av den erfarenhet som heltidsförkunnare har.

Minns du?

• Hur kan vi efterlikna Paulus i vår tjänst?

• Vilken förändring i vårt tänkesätt är troligen nödvändig?

• Hur kan vi fortsätta att vara positiva när vi predikar?

• Vad behöver nya förkunnare för att få självförtroende?

[Frågor]

[Infälld text på sidan 29]

Aposteln Paulus var uppmärksam, flexibel och uppfinningsrik när han predikade och undervisade

[Infälld text på sidan 29]

Jesus gjorde tre viktiga anordningar för sina lärjungar: de fick en kamrat, ett distrikt och ett budskap

[Bilder på sidan 28]

Paulus lyckades nå olika grupper av människor genom att vara anpassbar

[Bild på sidan 30]

Skickliga förkunnare tänker på den kulturella bakgrunden hos dem de talar med

[Bild på sidan 31]

Uppfinningsrika förkunnare hjälper de nya att förbereda sig för tjänsten på fältet