”Jah ... är mig till räddning”
”Vi måste lyda Gud ... mer än människor”
”Jah ... är mig till räddning”
JEHOVAS folk stod inför ett val. Skulle de rätta sig efter det som den orättfärdige härskaren i det forntida Egypten krävde? Eller skulle de lyda Jehova Gud och lämna slaveriet och bosätta sig i det utlovade landet?
Eftersom Egyptens farao i trots vägrade att släppa Jehovas folk, sände Gud tio plågor över landet. Vilken demonstration av hans makt! De egyptiska gudarna kunde inte göra någonting för att förhindra det som hände.
När farao blev uppmanad att släppa Guds folk, sade han hånfullt: ”Vem är Jehova, att jag skulle lyda hans röst och släppa Israel? Jag känner över huvud taget inte Jehova, och vad mera är, jag tänker inte släppa Israel.” (2 Moseboken 5:2) Det ledde till att Egypten drabbades av följande plågor: 1) vatten förvandlades till blod, 2) grodor, 3) mygg, 4) styngflugor, 5) boskapen drabbades av pest, 6) bölder på människor och djur, 7) hagel, 8) gräshoppor, 9) mörker och 10) de förstfödda i Egypten, däribland faraos son, dog. Till slut släppte farao hebréerna fria, och han till och med uppmanade dem att ge sig i väg. (2 Moseboken 12:31, 32)
Omkring tre miljoner människor – israelitiska män, kvinnor och barn tillsammans med en stor blandad hop – gav sig snabbt i väg. (2 Moseboken 12:37, 38) Men det dröjde inte länge förrän farao och hans stora och skräckinjagande här förföljde dem. Det verkade som om israeliterna var instängda mellan Röda havet, en ogästvänlig öken och faraos styrkor. Men ändå sade Mose till folket: ”Var inte rädda. Stå fasta och se den räddning som Jehova skall utföra för er i dag.” (2 Moseboken 14:8–14)
Jehova delade mirakulöst Röda havets vattenmassor så att israeliterna kunde fly. Men när egyptierna följde efter, lät han vattenmassorna vända tillbaka. ”Faraos vagnar och hans militärstyrkor kastade han [Jehova] i havet.” (2 Moseboken 14:26–28; 15:4) Den högmodige faraos vägran att ära Jehova fick katastrofala följder för honom.
Vid Röda havet visade sig Jehova vara ”en stridsman”. (2 Moseboken 15:3) I den inspirerade skildringen sägs det: ”Israel såg också den stora makt som Jehova hade använt mot egyptierna; och folket fruktade Jehova och trodde på Jehova.” (2 Moseboken 14:31; Psalm 136:10–15) Den djupa tacksamhet de kände mot Gud kom till uttryck när männen tillsammans med Mose framförde en segersång och Moses syster, Mirjam, ledde kvinnorna i dans. *
Jehova är fortfarande en räddare
Denna enastående räddning som Jehova utförde kan ge hans nutida tjänare många lärdomar som stärker tron. En lärdom är att Jehova har obegränsad makt och kan ge sitt folk allt det stöd de behöver. Mose och israeliterna sjöng triumferande i sin segersång: ”Din högra hand, Jehova, visar sig mäktig i kraft, din högra hand, Jehova, kan bryta ner en fiende.” (2 Moseboken 15:6)
En annan lärdom är att den Allsmäktige verkligen önskar skydda sitt folk. Israeliterna sjöng: ”Min styrka och min kraft är Jah, ty han är mig till räddning. Detta är min Gud, och jag vill prisa honom.” Dessutom lär vi oss att ingen med framgång kan sätta sig emot Jehova 2 Moseboken 15:2, 11)
Guds vilja. I sin segersång sjöng Guds befriade folk: ”Vem bland gudarna är som du, Jehova? Vem är som du, som visar dig mäktig i helighet? Den som skall fruktas med lovsånger, den som gör under.” (De som nu styr världen förföljer också Jehovas folk, precis som farao i det forntida Egypten gjorde. Högdragna styresmän ”talar ord mot den Högste, och [ansätter oavbrutet] den Allrahögstes heliga”. (Daniel 7:25; 11:36) Men Jehova ger sitt folk den här försäkran: ”Inget som helst vapen som formas mot dig skall ha framgång, och vilken tunga det vara må som reser sig upp mot dig i domen skall du döma skyldig. Detta är Jehovas tjänares arvsbesittning.” (Jesaja 54:17)
De som motstår Gud kommer att misslyckas, precis som farao och hans här gjorde. Jehovas ingripanden för att befria, till exempel vid uttåget ur Egypten, visar att det är rätt att följa den princip som Jesu apostlar uttalade: ”Vi måste lyda Gud som vår härskare mer än människor.” (Apostlagärningarna 5:29)
[Fotnot]
^ § 8 Se Jehovas vittnens almanacka 2006, januari/februari.
[Ruta/Bild på sidan 9]
VISSTE DU?
• Jehova lät en stark vind blåsa under hela natten så att israeliterna kunde gå över Röda havet på torr mark. (2 Moseboken 14:21, 22)
• Det måste ha krävts en passage som var minst 1,5 kilometer bred för att miljoner israeliter skulle kunna ta sig över Röda havet på så kort tid.
[Bilder på sidan 9]
Egyptens falska gudar kunde inte förhindra de tio plågorna från Jehova
[Bildkälla]
Alla tre statyetterna: Foto taget genom tillmötesgående från British Museum