Tillväxt på en grönskande ö

DEN som besöker Taiwan kan inte undgå att imponeras av den frodiga tropiska grönskan som täcker ön. Späda risplantor lyser friskt gröna till dess de mognar och skördas. Täta skogar täcker bergssluttningarna. De gröna fälten och bergen är en uppfriskande syn i kontrast till trängseln i städerna. En av de första västerlänningar som kom till Taiwan tog sådant intryck av den rika växtligheten att han kallade ön Ilha Formosa, ”Den vackra ön”.

Ja, Taiwan är en vacker men liten ö – endast 39 mil lång och som mest omkring 16 mil bred. Höga berg täcker största delen av landytan. Yu Shan (3 997 meter) är högre än Fuji (3 776 meter) i Japan eller Cook (3 764 meter) på Nya Zeeland. Taiwans befolkning, som nu uppgår till gott och väl 22 miljoner, får trängas på kustslätterna och landremsorna som omger bergen mitt på ön.

En annan tillväxt

Men det finns en annan tillväxt som blir alltmer uppenbar på Taiwan – den andliga tillväxten. Det märks tydligt på den iver som både unga och gamla visar när de lär känna den sanne Guden, Jehova. Det är verkligen imponerande att se ökningen av antalet förkunnare som nitiskt arbetar med att undervisa andra om Jehova och hans uppsåt.

Men tillväxt kräver expansion. I december 1990 köpte Jehovas vittnen en tomt för att bygga ett större avdelningskontor på ön. Den förra byggnaden, som låg i Taipei, hade blivit för liten för att tillgodose behoven för de 1 777 förkunnarna av Guds kungarike på Taiwan vid den tiden. Efter flera års intensivt arbete, som utfördes av frivilliga från ön och från andra delar av världen, kunde det nya avdelningskontoret i Hsinwu tas i bruk i augusti 1994. Vid den  tiden tog 2 515 del i att sprida Bibelns goda nyheter. Det har nu gått mer än tio år sedan dess, och antalet förkunnare har mer än fördubblats. I dag finns det över 5 500 förkunnare, och varje månad tar omkring en fjärdedel av dem del i heltidstjänsten. Det är särskilt uppmuntrande att se alla de unga män och kvinnor som tar del i det här arbetet och som kan liknas vid friska ”daggdroppar”. (Psalm 110:3)

Andlig tillväxt bland de unga

Många av dessa ivriga förkunnare av de goda nyheterna är barn. Några av dem går fortfarande i grundskolan. I en stad i norra Taiwan var ett gift par för första gången med vid skolan i teokratisk tjänst, en skola där Jehovas vittnen får utbildning för att bli bättre på att undervisa andra om Bibelns sanningar. Paret blev mycket imponerat av att se en liten pojke, Weijun, stå på podiet och läsa ur Bibeln bättre än många vuxna skulle ha gjort. Paret var sedan med vid flera andra möten och tog djupt intryck av att till och med barn i förskoleåldern svarade. De påpekade också hur fint barnen uppförde sig.

Hur kommer det sig att dessa barn och ungdomar gärna vill ha biblisk undervisning, när buddhism och taoism är de dominerande religionerna i landet? Det beror på att deras kristna föräldrar har tillämpat Bibelns principer och byggt upp en lycklig familj som är inriktad på att få ett gott förhållande till Jehova. Weijuns föräldrar anstränger sig för att göra familjens studium av Bibeln och tjänsten på fältet till något trevligt, och hans äldre bror och syster är redan döpta Jehovas vittnen. När Weijun nyligen bad att få bli förkunnare, berättade hans mamma att han faktiskt redan hade lämnat fler tidskrifter den månaden än den övriga familjen tillsammans. Det är uppenbart att Weijun tycker om att berätta om sanningen i Bibeln, att vara med och delta vid mötena och att berätta för andra vad han har fått lära sig.

När de blir äldre

Vad händer när barnen och ungdomarna blir äldre? De flesta fortsätter att visa äkta kärlek till Jehova och förkunnartjänsten. En av dem är Huiping, som utbildar sig till sjuksköterska. En dag nämnde hennes lärare att medlemmar i en viss religion inte tog emot blodtransfusioner, men han kunde inte minnas vilken religion det var. När lektionen var över berättade Huiping för honom att det var Jehovas vittnen och förklarade deras ståndpunkt.

En annan lärare visade en videofilm om sexuellt överförda sjukdomar. I filmen nämndes 1 Korinthierna 6:9, men läraren menade att Bibeln inte fördömer homosexualitet. Återigen fick Huiping tillfälle att förklara Guds syn för en av sina lärare.

Huipings klasskamrat Shuxia höll på med ett skolarbete om våld i hemmet, och Huiping passade på att ge henne Vakna! för 8 november 2001, som behandlade ämnet ”Hjälp för misshandlade kvinnor”, och berättade att tidskriften innehöll mycket information om vad Bibeln säger i ämnet. Så småningom blev Shuxia en odöpt förkunnare. Hon och Huiping delar nu med sig av Bibelns goda nyheter till andra.

Många kristna ungdomar som går i skolan tycker att det är svårt att vara känd för att leva efter bibliska principer. Det här gäller särskilt i mindre städer på landsbygden. Zhihao fick kämpa med kamrattryck på grund av sin tro och predikoverksamhet. Han berättar: ”Jag kände mig så frustrerad, och jag blev rädd att träffa klasskamrater när jag var ute i tjänsten. Ibland kunde det vara tio stycken som retade mig!” En dag  fick Zhihao i uppgift av läraren att berätta för klassen om sin religion. ”Jag bestämde mig för att börja med Första Moseboken, kapitel 1, och sedan resonera om frågor som: Vem har skapat jorden och allt på den? Hur blev människan till? Så fort jag började läsa ur Bibeln började några skratta åt mig och säga att jag var vidskeplig. Men jag fortsatte och slutförde redovisningen. Efteråt kunde jag prata mer privat om vår verksamhet och tro med några av klasskamraterna. Nu skrattar de inte längre åt mig när de ser att jag går i tjänsten!”

Zhihao fortsätter: ”Mina föräldrar är Jehovas vittnen, och vi läser dagens text varje morgon. Vi studerar också Bibeln och går på möten regelbundet. Det gör att jag inte längre är rädd för dem som fortfarande försöker reta mig när jag är ute i tjänsten och delar med mig av uppfriskande bibliska sanningar.”

Tingmei går på en yrkesskola för flickor. Hon blev bjuden på en picknick som några av hennes klasskamrater skulle ordna tillsammans med några pojkar från en annan skola. Men hon såg moraliska faror med det hela och tackade nej. Hon blev bjuden fler gånger trots att hon visade klasskamraterna olika ämnen i boken Ungdomar frågar – svar som fungerar. * Flickorna retade henne och sade att hon var gammalmodig. Men det visade sig snart hur bra det är att följa Bibelns principer. En av flickorna blev gravid och gjorde abort. Tingmei säger: ”Att följa Jehovas råd har gett mig ett rent samvete. Därför känner jag mig nöjd och glad inombords.”

Hinder att övervinna

En av Tingmeis goda vänner heter Ruiwen. När Ruiwen var yngre tyckte hon att det bara var en jobbig rutin att gå på möten och gå i tjänsten. Men när hon såg vilken skillnad det var mellan den äkta kärleken i församlingen och den ytliga vänskapen bland klasskamraterna, förstod hon att det var dags att göra förändringar i livet. Ruiwen började vittna för sina klasskamrater, och hon insåg vad hon borde göra. Hon började tjäna som hjälppionjär, dvs. vara ute i tjänsten mer än 50 timmar i månaden. Sedan började hon som reguljär pionjär och använde mer än 70 timmar i månaden  i tjänsten. Ruiwen säger: ”Jag är väldigt tacksam mot Jehova. Han övergav mig aldrig. Trots att jag gjorde sådant som måste ha gjort honom besviken, fortsatte han att älska mig. Min mamma och andra i församlingen visade samma kärlek. Nu när jag leder fem bibelstudier känner jag att jag tar del i det mest tillfredsställande arbete som finns.”

På en gymnasieskola på landsbygden blev två barn till Jehovas vittnen uttagna att representera skolan i en folkdanstävling. Men när de fick mer information om tävlingen kände de att det skulle strida mot deras samvete att delta. De försökte förklara sin inställning och bad att få slippa, men utan resultat. I stället sade lärarna att de som hade fått den uppgiften måste vara med. Men de unga vittnena hade inte en tanke på att kompromissa. De gick in på utbildningsdepartementets hemsida och skickade ett brev där de förklarade problemet. Även om de inte fick ett personligt svar på brevet, fick skolan snart en uppmaning att inte tvinga elever att vara med i tävlingen. Så glada de här ungdomarna var över att undervisningen som de fått i Bibeln inte bara hade format deras samveten, utan också gett dem styrka att stå upp för det som är rätt!

Också förkunnare som har fysiska begränsningar är glada över att kunna dela med sig av Bibelns hopp till andra. Minyu har varit förlamad sedan födseln. Hon kan inte röra händerna, så hon vänder sidorna i Bibeln med hjälp av tungan när hon läser. När hon har övningstal i teokratiska skolan på Rikets sal ligger hon ner på en bänk medan hennes medhjälpare sitter på en pall och håller mikrofonen. Det är verkligen hjärtevärmande att se vilka ansträngningar Minyu gör för att vara med i teokratiska skolan!

När Minyu ville bli förkunnare hjälpte några systrar i församlingen henne att komma i gång med telefonvittnande. Hon trycker ner knapparna med hjälp av tungan, medan systrarna hjälper henne att hålla ordning på vilka hon har ringt till. Hon tycker så mycket om den här tjänsten att hon har börjat som hjälppionjär. Varje månad använder hon 50 till 60 timmar åt att tala med andra om Guds kungarike. Hon har fått kontakt med flera personer som vill ha biblisk litteratur och som gärna vill att hon ringer till dem regelbundet. Hon leder nu tre bibelstudier som hon har fått genom telefonvittnande.

Ja, de här unga männen och kvinnorna är som friska daggdroppar i de 78 församlingarna av Jehovas vittnen på Taiwan. De är både villiga och nitiska i arbetet med att dela med sig av de livgivande goda nyheterna om Riket till alla de miljoner invånare som bor på ön. Det här är bara en liten del av den världsvida uppfyllelsen av Bibelns profetia: ”Ditt folk erbjuder sig villigt den dag du leder din militärstyrka till strid. I helighets prakt, ur morgonrodnadens sköte, har du ditt unga manskap som daggdroppar.” (Psalm 110:3) Vilken uppmuntran alla de här unga vittnena är för de äldre förkunnarna! Och framför allt, vilken glädje de ger sin himmelske Fader, Jehova Gud! (Ordspråksboken 27:11)

[Fotnot]

[Ruta/Bild på sidan 10]

STORT BEHOV AV RIKETS SALAR

Tillväxten på Taiwan gör att behovet av nya Rikets salar ökar. Det är en stor utmaning på den här ön. Varför det? Eftersom lämpliga tomter för Rikets salar i princip inte existerar – utom på vissa platser på landsbygden. Dessutom är tomtpriserna mycket höga, och reglerna när det gäller stadsplanering är omfattande. Den enda möjligheten i större städer är ofta att köpa lokaler i kontorsbyggnader och göra om dem till Rikets salar. Men de flesta kontor har lågt i tak, höga avgifter för underhåll, begränsad tillgång till byggnaden på grund av säkerhetsregler eller något annat som gör dem olämpliga som möteslokaler.

Men under senare år har Jehovas vittnen på Taiwan ändå haft möjlighet att förvärva ett antal nya Rikets salar. De fortsätter att leta efter lämpliga tomter och är villiga att täcka de ökade kostnaderna med hjälp av frivilliga bidrag och att skaffa sig de kunskaper som är nödvändiga för att uppföra nya Rikets salar.