Viktiga detaljer från Matteusevangeliet
Jehovas ord är levande
Viktiga detaljer från Matteusevangeliet
DEN förste som skrev ner en skildring av Jesu liv och tjänst var Matteus, en tidigare tullindrivare, som Jesus Kristus hade ett nära samarbete med. Matteus evangelium fullbordades omkring år 41 v.t., och det skrevs ursprungligen på hebreiska men översattes senare till grekiska. Det tjänar som en förbindelselänk mellan de hebreiska skrifterna och de kristna grekiska skrifterna.
Matteus fängslande och innehållsrika evangelium skrevs förmodligen i första hand för en judisk läsekrets och framhåller att Jesus är Guds Son och den utlovade Messias. Om vi noga ger akt på budskapet i evangeliet kommer det att stärka vår tro på den sanne Guden och hans löften och på Guds Son. (Hebr. 4:12)
”HIMLARNAS KUNGARIKE HAR KOMMIT NÄRA”
Matteus betonar särskilt Jesu undervisning och temat himlarnas kungarike, och därför håller han sig inte till en strängt kronologisk ordning. Exempelvis återges bergspredikan tidigt i boken, fastän Jesus höll den efter ungefär halva tiden av sin tjänst.
Under sin tjänst i Galileen utför Jesus underverk, undervisar de 12 apostlarna om predikotjänsten, fördömer fariséerna och framställer liknelser om kungariket. Därefter lämnar han Galileen och går till ”Judeens gränsområden på andra sidan Jordan”. (Matt. 19:1) Under vägen förklarar han för sina lärjungar: ”Vi går nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bli överlämnad åt de främsta prästerna och de skriftlärda, och de skall döma honom till döden ..., och på tredje dagen skall han bli uppväckt.” (Matt. 20:18, 19)
Svar på bibliska frågor:
3:16 – Vad innebar det att ”himlarna öppnades” vid Jesu dop? Det tycks ange att Jesus då kunde minnas sitt tidigare liv i himlen.
5:21, 22 – Är det en allvarligare synd att ge uttryck åt vrede än att bära den inom sig? Jesus sade varnande att en person som fortsätter att vara vred på sin broder begår en allvarlig synd. Men det är ännu allvarligare att ge uttryck åt vrede genom att använda ”ett grovt skällsord”, för den person som gör så blir ansvarig inför en domstol som är högre än den lokala domstolen.
5:48 – Är det verkligen möjligt för oss att vara ”fullkomliga så som ... [vår] himmelske Fader är fullkomlig”? Ja, i relativ bemärkelse. Det Jesus här talade om var kärlek, och han uppmanade sina åhörare att efterlikna Gud och vara fullkomliga, eller fullständiga, i sin kärlek. (Matt. 5:43–47) Hur skulle de kunna vara det? Genom att de utvidgade sin kärlek och älskade också sina fiender.
7:16 – Vilka ”frukter” identifierar den sanna religionen? Frukterna inbegriper mer än vårt uppförande. De innefattar också våra trosuppfattningar, de läror vi håller fast vid.
10:34–38 – Bär Bibelns budskap skulden för att det uppstår söndring i familjer? Nej, inte alls. I stället kan icke troende familjemedlemmar orsaka splittring genom sin inställning. De kanske väljer att förkasta eller motstå kristendomen och på så sätt orsaka söndringar i familjen. (Luk. 12:51–53)
11:2–6 – Varför frågade Johannes om Jesus var ”Den som skall komma”, när han redan visste att Jesus var Messias och hade hört Guds röst godkänna honom? Johannes frågade kanske därför att han ville få det bekräftat av Jesus personligen. Men han ville också veta om det skulle komma ”någon annan”, någon som skulle komma med kunglig makt och uppfylla judarnas alla förhoppningar. Jesu svar visade att det inte skulle komma någon sådan efterträdare.
19:28 – Vad representerar ”Israels tolv stammar” som skall dömas? De representerar inte det andliga Israels tolv stammar. (Gal. 6:16; Upp. 7:4–8) Apostlarna som Jesus talade med skulle bli en del av det andliga Israel, inte domare över dess medlemmar. Jesus slöt ett förbund med dem om ett kungarike, och de skulle bli kungar och präster åt Gud. (Luk. 22:28–30; Upp. 5:10) De som utgör det andliga Israel skall ”döma världen”. (1 Kor. 6:2) ”Israels tolv stammar”, som skall dömas av dem som sitter på troner i himlen, representerar av allt att döma världen av människor som inte tillhör det kungliga prästerskapet. De förebildades på försoningsdagen av de 12 icke-prästerliga stammarna. (3 Mos., kap. 16)
Lärdomar för oss:
4:1–10. Den här skildringen lär oss att Satan är en verklig person och inte något abstrakt, inte det onda som egenskap. Han använder ”köttets begär och ögonens begär och det högfärdiga skrytet med ens resurser i livet” för att fresta oss. Men om vi tillämpar Bibelns principer kommer det att hjälpa oss att förbli trogna mot Gud. (1 Joh. 2:16)
5:1–7:29. Var medveten om ditt andliga behov. Var fridsam. Mota bort omoraliska tankar. Håll dina löften. När du ber, låt då andliga angelägenheter komma före de materiella. Var rik inför Gud. Sök först Guds kungarike och hans rättfärdighet. Döm inte andra. Gör Guds vilja. Vilka praktiska lärdomar vi får i bergspredikan!
9:37, 38. När vi ber skördens Herre ”att han sänder ut arbetare till sin skörd”, måste vi handla i överensstämmelse med våra böner genom att ivrigt ta del i arbetet med att göra lärjungar. (Matt. 28:19, 20)
10:32, 33. Vi bör aldrig vara rädda att tala om vår tro.
13:51, 52. När vi har förstått sanningarna om Guds kungarike, har vi ett ansvar att hjälpa andra att också förstå dessa dyrbara sanningar.
14:12, 13, 23. Vi behöver stunder av avskildhet för att kunna meditera på ett meningsfullt sätt. (Mark. 6:46; Luk. 6:12)
17:20. Vi behöver tro för att övervinna berglika hinder som begränsar vår andliga tillväxt och för att kunna klara av problem. Vi får inte försumma att bygga upp och stärka vår tro på Jehova och hans löften. (Mark. 11:23; Luk. 17:6)
18:1–4; 20:20–28. Lärjungarnas tidigare religiösa tro, där det lades stor vikt vid ställning och status, och deras mänskliga ofullkomlighet gjorde att de var alltför intresserade av sin egen storhet. Vi bör odla egenskapen ödmjukhet, vara på vår vakt mot syndfulla tendenser och ha en sund syn på uppdrag och ansvarsuppgifter i församlingen.
”MÄNNISKOSONEN SKALL BLI ÖVERLÄMNAD”
Den 9 nisan år 33 v.t. kommer Jesus till Jerusalem ”ridande på en åsna”. (Matt. 21:5) Nästa dag kommer han till templet och renar det. Den 11 nisan undervisar han i templet och fördömer de skriftlärda och fariséerna. Därefter talar han med sina lärjungar om ”tecknet på ... [sin] närvaro och på avslutningen på tingens ordning”. (Matt. 24:3) Följande dag säger han till dem: ”Ni vet att påsken inträffar om två dagar, och Människosonen kommer att bli utlämnad för att hängas på pålen.” (Matt. 26:1, 2)
Det är den 14 nisan. Sedan Jesus instiftat åminnelsen av sin förestående död blir han förrådd, gripen, förhörd och hängd på en påle. På tredje dagen uppväcks han från de döda. Före sin himmelsfärd ger den uppståndne Jesus sina efterföljare befallningen: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna.” (Matt. 28:19)
Svar på bibliska frågor:
22:3, 4, 9 – När går de tre kallelserna till bröllopsfesten ut? Den första kallelsen att ingå i brudklassen gick ut när Jesus och hans efterföljare började predika år 29, och den varade till år 33. Den andra kallelsen pågick från pingsten år 33, då den heliga anden utgöts, till år 36. Båda kallelserna gick ut endast till judar, judiska proselyter och samarier. Men den tredje kallelsen gick ut till människor på vägarna utanför staden, dvs. till oomskurna icke-judar. Den gick ut med början år 36, då den romerske officeren Cornelius blev omvänd, och har fortsatt fram till våra dagar.
23:15 – Varför blev fariséernas proselyter, dvs. de som omvänt sig till fariséernas sekt, ”föremål för Gehenna i dubbelt så hög grad” som fariséerna själva? Några av dem som blev omvända till fariséernas sekt kan tidigare ha begått allvarliga synder. Men genom att de blev medlemmar i fariséernas extrema sekt blev de syndare i ännu högre grad, och förmodligen blev de mer extrema än sina domfällda lärare. De blev alltså ”föremål för Gehenna” i dubbelt så hög grad som de judiska fariséerna.
27:3–5 – Över vad kände Judas samvetskval? Det finns inget som visar att Judas samvetskval var tecken på sann ånger. I stället för att söka Guds förlåtelse bekände han sin onda handling för de främsta prästerna och de äldste. Eftersom Judas hade begått ”en synd som drar med sig död”, var han med rätta överväldigad av skuldkänslor och förtvivlan. (1 Joh. 5:16) Han hade samvetskval därför att han befann sig i en hopplös situation.
Lärdomar för oss:
21:28–31. Det som verkligen betyder något inför Jehova är att vi gör hans vilja. Vi bör till exempel ivrigt förkunna om Guds kungarike och göra lärjungar. (Matt. 24:14; 28:19, 20)
22:37–39. De två största buden ger verkligen en fin sammanfattning av vad Gud kräver av dem som tillber honom.
[Bild på sidan 31]
Tar du ivrigt del i skördearbetet?
[Bildkälla]
© 2003 BiblePlaces.com
[Bild på sidan 31]
Matteus betonar temat Guds kungarike