1, 2. a) Vem skapade Jehova först, och hur blev han använd? b) Hur vet vi att änglarna är organiserade?

UNIVERSUMS Skapare, Jehova, gör allt på ett organiserat sätt. Först skapade han en andlig son som är hans främste talesman och därför kallas ”Ordet”. Bibeln visar att Ordet har tjänat Jehova i miljontals år. Den säger: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud.” Den säger också: ”Allting blev till genom honom [Ordet], och utan honom blev alls ingenting till.” För mer än 2 000 år sedan sände Gud honom till jorden. Där gjorde han troget sin Fars vilja som den fullkomliga människan Jesus Kristus. (Joh. 1:1–3, 14)

² Innan Jesus kom till jorden tjänade han lojalt Gud ”som en mästerlig arbetare”. (Ords. 8:30) Med hjälp av honom skapade Jehova många miljoner andra andevarelser i himlen. (Kol. 1:16) Vi läser i Bibeln att Jehova har välorganiserade härar av änglar: ”Tusen gånger tusen betjänade honom ständigt, och tio tusen gånger tio tusen stod ständigt inför honom.” (Dan. 7:10; Ps. 103:21)

3. Hur många stjärnor beräknar man att det finns, och hur är de organiserade?

³ Hur är det då med det fysiska universum, med alla dess  oräkneliga stjärnor och planeter? En amerikansk tidning rapporterade för några år sedan om en undersökning där man kommit fram till att det finns ”300 000 triljoner stjärnor, eller tre gånger fler än vetenskapsmännen tidigare räknat med”. (Houston Chronicle) Artikeln fortsätter: ”Det är en trea följd av 23 nollor. Eller 3 biljoner gånger 100 miljarder.” Stjärnorna är organiserade i galaxer, som var och en innehåller miljarder eller till och med biljoner stjärnor och dessutom många planeter. De flesta galaxer är sedan organiserade i grupper som kallas galaxhopar, som i sin tur ingår i större superhopar.

4. Varför verkar det logiskt att Jehova skulle organisera sina tjänare på jorden?

⁴ Både det fysiska universum och de trogna andevarelserna i himlen har alltså organiserats på ett fantastiskt sätt. (Jes. 40:26) Därför verkar det också logiskt att Jehova skulle organisera sina tjänare på jorden. Det är mycket viktigt att de är väl organiserade med tanke på det stora och betydelsefulla arbete de har. Allt det som Jehovas tjänare har utfört historien igenom är ett kraftfullt bevis på att han har varit med dem och att han inte är ”oordningens Gud, utan fridens”. (Läs 1 Korinthierna 14:33, 40.)

5. Varför har Jehovas avsikt med jorden ännu inte förverkligats?

⁵ När Jehova skapade de första människorna sa han till dem: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden och lägg den under er, och råd över havets fiskar och himlens flygande skapelser och varje levande skapelse som rör sig på jorden.” (1 Mos. 1:28) Jehovas avsikt var att den mänskliga familjen skulle växa på ett organiserat sätt, uppfylla jorden och göra den till ett paradis. När Adam och Eva gjorde uppror mot honom stördes ordningen, och det skulle dröja innan hans avsikt förverkligades. (1 Mos. 3:1–6) Med tiden ”såg Jehova att människans ondska var mycket stor på jorden och att varje benägenhet hos hennes hjärtas tankar bara var ond hela tiden”. Jorden blev ”fördärvad i den sanne Gudens ögon” och uppfylldes av våld. Därför bestämde Jehova att de onda skulle tillintetgöras i en världsomfattande översvämning. (1 Mos. 6:5, 11–13, 17)

6, 7. a) Varför fann Noa ynnest för Jehovas ögon? (Se bilden i inledningen.) b) Hur gick det för alla som vägrade lyssna på Noa?

⁶ Men ”Noa fann ynnest för Jehovas ögon” eftersom han ”var en rättfärdig man” som var ”oklanderlig bland sina samtida”. ”Noa vandrade med den sanne Guden”, och därför gav Jehova honom anvisningar om att bygga en stor ark. (1 Mos. 6:8, 9, 14–16) Arken var utformad så att både människor och djur skulle kunna överleva inne i den. Noa var trogen och gjorde ”allt som Jehova hade befallt honom”. Han och hans familj utförde arbetet på ett organiserat sätt. Och när de hade fört in djuren i arken ”stängde Jehova dörren”. (1 Mos. 7:5, 16)

⁷ När översvämningen kom 2370 f.v.t. ”utplånade han [Jehova] allt som fanns till på jordens yta”, men han skyddade Noa och hans familj i arken. (1 Mos. 7:23) Alla som lever i dag är avkomlingar till Noa, hans söner och deras  fruar. Men alla som vägrade att lyssna på Noa, ”rättfärdighetens förkunnare”, dog utanför arken. (2 Petr. 2:5)

8. Vilka exempel på god organisation ser vi hos israeliterna innan de drog in i det utlovade landet?

⁸ Mer än 800 år efter översvämningen organiserade Gud israeliterna till en nation. Alla sidor av deras liv påverkades, men särskilt deras tillbedjan. Bland annat förordnade han några av dem som präster och leviter. Men det fanns också kvinnor som ”utförde organiserad tjänst vid ingången till mötestältet”. (2 Mos. 38:8) Jehova uppmanade folket att dra in i Kanaan och bosätta sig där. Men eftersom de flesta israeliter var rädda och vägrade lyda sa han till dem: ”Ingen av er skall komma in i det land som jag med upplyft hand lovade er att få bo i, ingen utom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son.” Josua och Kaleb var de enda som hade avgett en god rapport sedan de utspejat det utlovade landet. (4 Mos. 14:30, 37, 38) Senare följde Mose Jehovas anvisningar och utsåg Josua till sin efterträdare. (4 Mos. 27:18–23) När Josua skulle leda folket in i Kanaan fick han uppmaningen: ”Var modig och stark. Bli inte uppskakad och var inte förfärad, ty Jehova, din Gud, är med dig överallt där du går.” (Jos. 1:9)

9. Hur kände Rahab för Jehova och hans folk?

⁹ Jehova Gud var med Josua i allt han gjorde. Tänk till exempel på det tillfälle då israeliterna hade slagit läger i närheten av Jeriko 1473 f.v.t. Josua sände ut två män som skulle utforska staden, och där träffade de den prostituerade kvinnan Rahab. Hon gömde dem på taket till sitt hus när kungen i Jeriko sände ut män för att ta dem till fånga. Rahab sa till dem: ”Jag vet ju att Jehova har gett landet åt er ... Vi har nämligen hört hur Jehova lät  Röda havets vattenmassor torka bort framför er ... och vad ni gjorde med amoréernas två kungar.” Hon fortsatte: ”Jehova, er Gud, är Gud uppe i himlen och nere på jorden.” (Jos. 2:9–11) Eftersom Rahab slöt sig till den organisation Jehova hade på den tiden såg han till att hon och hennes familj skonades när israeliterna intog Jeriko. (Jos. 6:25) Rahab hade stark tro och visade respekt för Jehova och hans folk.

10. Vad sa Jesus till de judiska religiösa ledarna, och varför sa han så?

¹⁰ Under Josuas ledning intog israeliterna stad efter stad och bosatte sig i Kanaan. Men vad hände sedan? Under århundradena som följde gjorde folket gång på gång uppror mot Jehova. När Jesus sändes hit till jorden hade avfallet gått så långt att han kallade Jerusalem en stad ”som dödar profeterna”. (Läs Matteus 23:37, 38.) Jehova förkastade de judiska religiösa ledarna därför att de hade vänt honom ryggen. Jesus sa därför till dem: ”Guds kungarike skall tas ifrån er och ges åt en nation som frambringar dess frukter.” (Matt. 21:43)

11, 12. a) Hur vet vi att Jehova gav sin välsignelse åt en ny organisation under det första århundradet? b) Vilka utgjorde den nya organisationen?

¹¹ Under det första århundradet v.t. förkastade Jehova Israels nation. Han bildade i stället en ny organisation av trogna tjänare som följde Jesus Kristus och hans undervisning. Det hände vid pingsten år 33, när omkring 120 lärjungar var samlade i ett hus i Jerusalem. Bibeln berättar: ”Plötsligt kom från himlen ett kraftigt ljud alldeles som ljudet av en stark vind som drar fram, och det uppfyllde hela huset ... Och tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem, och de blev alla uppfyllda av helig ande och började tala andra språk, alldeles som anden förunnade dem att uttala sig.” (Apg. 2:1–4) Den här händelsen visade bortom allt tvivel att Jehova gav sitt stöd åt den här nya organisationen, som bestod av Jesus efterföljare.

¹² På den dagen ökade antalet efterföljare till Jesus med omkring 3 000. Dessutom ”fortsatte Jehova att dagligen till dem foga dem som blev räddade”. (Apg. 2:41, 47) Förkunnarna under det första århundradet var så aktiva att ”antalet lärjungar ökade mycket i Jerusalem”. Till och med ”en stor skara präster blev lydiga mot tron”. (Apg. 6:7) Många människor med ärligt hjärta tog alltså emot det budskap som förkunnades av den här nya organisationen. Senare förde Jehova även in icke-judar i den kristna församlingen och visade också då att han gav den sitt stöd. (Läs Apostlagärningarna 10:44, 45.)

13. Vilket uppdrag fick Guds nya organisation att utföra?

¹³ Det rådde inget tvivel om vilket arbete Gud ville att Jesus efterföljare skulle utföra. Jesus hade själv visat det. Han började predika om ”himlarnas kungarike” strax efter sitt dop och lärde sina lärjungar att göra samma sak. (Matt. 4:17) Han sa till dem: ”Ni skall vara vittnen om mig både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och till jordens mest avlägsna del.” (Apg. 1:8) De första kristna förstod helt klart vad som förväntades  av dem. I Antiokia i Pisidien sa Paulus och Barnabas till judiska motståndare: ”Det var nödvändigt att Guds ord först skulle talas till er. Eftersom ni nu stöter bort det ifrån er och dömer er själva ovärdiga det eviga livet, se, då vänder vi oss till nationerna. Jehova har faktiskt gett oss befallning i dessa ord: ’Jag har satt dig till ett ljus för nationer, för att du skall bli till räddning intill jordens yttersta ände.’” (Apg. 13:14, 45–47) Ända sedan det första århundradet har den jordiska delen av Jehovas organisation förkunnat vad han har gjort för att rädda mänskligheten.

14. Vad hände med Jerusalem under det första århundradet, men vilka överlevde?

¹⁴ Judarna i allmänhet tog inte emot de goda nyheterna, och därför varnade Jesus för den katastrof som skulle drabba dem. Han sa till sina lärjungar: ”När ni ... får se Jerusalem vara omringat av lägrade härar, vet då att dess ödeläggelse har närmat sig. Då bör de som är i Judeen fly till bergen, och de som är inne i staden bör dra ut, och de som är ute på landet bör inte gå in i staden.” (Luk. 21:20, 21) Jesus ord gick i uppfyllelse. Judarna gjorde uppror mot romarna, och år 66 omringade Cestius Gallus och hans härar därför Jerusalem. Men plötsligt drog sig romarna tillbaka, och de kristna kunde lämna Jerusalem och Judeen. Historikern Eusebios berättar att många flydde över Jordan till Pella i Pereen. År 70 kom romarna tillbaka med Titus som härförare och förstörde Jerusalem. Men de kristna som hade lyssnat på Jesus varning överlevde.

15. Under vilka förhållanden blomstrade den första kristna församlingen?

¹⁵ Den första kristna församlingen blomstrade trots svårigheter, förföljelse och annat som prövade de kristnas tro. (Apg. 11:19–21; 19:1, 19, 20) De var andligt friska och starka därför att de hade Jehovas välsignelse. (Ords. 10:22)

16. Vad behövde en kristen göra för att hålla sig andligt frisk?

¹⁶ Alla kristna var tvungna att anstränga sig om de ville vara andligt välnärda. De behövde studera Guds ord noga, regelbundet vara med vid möten och vara engagerade i tjänsten. Det hjälpte dem att hålla sig andligt friska och gjorde dem sammansvetsade, precis som det är för oss i dag. Redan från början var församlingarna välorganiserade. Det fanns äldste och biträdande tjänare som villigt hjälpte till och var till stor nytta för vännerna. (Fil. 1:1; 1 Petr. 5:1–4) De måste också ha blivit mycket uppmuntrade när de fick besök av resande tillsyningsmän, som Paulus. (Apg. 15:36, 40, 41) Det är fascinerande att se vilka stora likheter det finns mellan de första kristnas tillbedjan och vår tillbedjan i dag. Vi uppskattar verkligen att Jehova alltid har organiserat sina tjänare. *

17. Vad ska vi gå igenom i nästa artikel?

¹⁷ Vi lever nu i de sista dagarna för Satans onda värld, och den jordiska delen av Jehovas organisation rör sig framåt allt snabbare. Håller du jämna steg med den? Gör du andliga framsteg? I nästa artikel ska vi ta reda på hur vi kan göra det.