Sammansvetsade medan världen går mot sitt slut
”Vi är lemmar som tillhör varandra.” (EF. 4:25)
1, 2. Hur vill Gud att vi ska tjäna honom?
ÄR DU UNG? Om du är det ska du veta att du är en mycket uppskattad del av Jehovas organisation. I många länder är de flesta som blir döpta unga. Det är verkligen uppmuntrande att se så många ungdomar som väljer att tjäna Jehova!
2 Du som är ung tycker säkert om att vara med andra i din ålder. Det gör nog alla. Men Jehova vill att vi ska tjäna honom tillsammans med alla våra bröder och systrar. Och han vill att vi gör det oavsett om vi är unga eller gamla och oavsett vilken bakgrund vi har. Aposteln Paulus skrev att Guds vilja är ”att alla slags människor skall bli räddade och komma till exakt kunskap om sanningen”. (1 Tim. 2:3, 4) Och i Uppenbarelseboken 7:9 står det att de som tjänar Jehova kommer ur ”alla nationer och stammar och folk och språk”.
3, 4. a) Vilken attityd är vanlig bland unga i dag? b) Hur beskrivs församlingen i Efesierna 4:25?
3 Vilken skillnad det är mellan unga som tjänar Jehova och dem som inte gör det. Många ungdomar som inte tjänar Jehova är självupptagna och tänker bara på vad de själva kan
få ut av livet. Ibland har de till och med kallats ”generation ego”. Deras sätt att prata och klä sig visar att de inte har någon respekt för andra, speciellt inte för den äldre generationen.4 Den attityden finns överallt. Därför måste unga vittnen anstränga sig för att inte påverkas av den, utan i stället göra det som Jehova tycker om. Det här var ett problem redan på de första kristnas tid. Och därför varnade Paulus för ”den ande” som var ”verksam i olydnadens söner” och som de ”en gång vandrade i”. (Läs Efesierna 2:1–3.) De unga som förstår hur viktigt det är att undvika en sådan attityd är värda beröm. De tjänar Jehova tillsammans med sina bröder och systrar och inser att församlingen är som en kropp med många delar, eller lemmar, som samarbetar. Paulus skrev: ”Vi är lemmar som tillhör varandra.” (Ef. 4:25) Allteftersom slutet på den här världen kommer närmare blir det ännu viktigare att vi är sammansvetsade. Vi ska se på några exempel från Bibeln som hjälper oss att förstå behovet av att hålla ihop.
DE HÖLL IHOP
5, 6. Vad lär vi oss av exemplet med Lot och hans familj?
5 Jehovas folk har råkat ut för många problem genom tiderna. Men när de har hållit ihop och hjälpt varandra har Jehova beskyddat dem. Vi som tjänar Jehova i dag kan lära oss mycket av deras exempel, oavsett om vi är unga eller gamla. Vi kan börja med Lot.
6 Lot och hans familj var i fara. Sodom, staden de bodde i, skulle förstöras. Gud hade sänt änglar som uppmanade Lot att lämna staden och fly till bergen. De sa: ”Sätt dig i säkerhet för din själs skull!” (1 Mos. 19:12–22) Både Lot och hans två döttrar följde den uppmaningen och flydde. Tyvärr följde inte hela familjen med. De unga män som var förlovade med Lots döttrar trodde att han skämtade och tog inte varningarna på allvar. De överlevde inte när staden förstördes. (1 Mos. 19:14) Lot och hans döttrar höll ihop, och det var bara de som klarade sig.
7. Hur hjälpte Jehova dem som höll ihop när israeliterna lämnade Egypten?
7 Vi kan ta ett annat exempel. När israeliterna lämnade Egypten var de inte uppdelade i olika grupper som själva valde vilken väg de skulle gå. Och när Mose ”räckte ... ut sin hand över havet” och Jehova delade det, så gick inte Mose över ensam eller med bara några av israeliterna. Nej, hela folket gick över tillsammans med Mose, och Jehova beskyddade dem. (2 Mos. 14:21, 22, 29, 30) ”En stor blandad hop” som inte var israeliter följde också med ut ur Egypten, och de vandrade alla tillsammans. (2 Mos. 12:38) Det är helt omöjligt att föreställa sig att några få, kanske en grupp ungdomar, skulle ha dragit i väg och valt en egen väg. Det hade inte varit så klokt, för då hade de gått miste om Jehovas beskydd. (1 Kor. 10:1)
8. Hur visade Guds folk på Jehosafats tid att de var sammansvetsade?
8 När Jehosafat var kung drog en stor krigshär ut mot Guds folk. (2 Krön. 20:1, 2) Hur hanterade de den här skrämmande situationen? De försökte inte slå fienden själva eller hitta egna lösningar, utan vände sig till Jehova för att få hjälp. (Läs 2 Krönikeboken 20:3, 4.) Och det gjorde de gemensamt, som grupp. Det sägs: ”Hela Juda [stod] inför Jehova, också deras små barn, deras hustrur och deras söner.” (2 Krön. 20:13) Både unga och gamla höll ihop och följde Jehovas anvisningar, och då beskyddade han dem från deras fiender. (2 Krön. 20:20–27) Vilket fint exempel på hur Guds folk kan klara av motstånd tillsammans.
9. Vad kan vi lära oss av de första kristna?
9 De första kristna hade också en stark sammanhållning. Många judar och proselyter blev kristna, och det sägs att de tillsammans ägnade sig åt ”apostlarnas undervisning och åt gemenskapen, åt att hålla måltider och åt att frambära böner”. (Apg. 2:42) Den här enheten blev extra tydlig när de förföljdes, och det var då de behövde varandra som mest. (Apg. 4:23, 24) Visst håller du med om att det är nödvändigt att hålla ihop under svåra tider?
ENADE INFÖR JEHOVAS DAG
10. När blir det viktigare än någonsin att vi är enade?
10 En av de mörkaste perioderna i mänsklighetens historia är snart här. Profeten Joel beskriver det som ”en dag av mörker och dunkel”. (Joel 2:1, 2; Sef. 1:14) Då är det viktigare än någonsin att vi är sammansvetsade. Tänk på det Jesus sa: ”Varje kungarike som är söndrat mot sig självt blir ödelagt.” (Matt. 12:25)
11. Vad kan vi lära oss om enhet av Psalm 122:3, 4? (Se den inledande bilden.)
11 Under den svåra period som snart är här är det viktigt för oss att hålla ihop. Vi kan lära oss något om enhet av hur det såg ut i det forntida Jerusalem. Det var en kompakt stad. Husen var byggda så tätt intill varandra att psalmisten beskrev Jerusalem som ”en stad som är sammanfogad i enhet”. Det gjorde det lätt för invånarna att hjälpa och skydda varandra. Man skulle också kunna dra en parallell mellan den fysiska närheten mellan hemmen och den andliga enhet som hela nationen visade när ”Jahs stammar” samlades för att tillbe. (Läs Psalm 122:3, 4.) Både nu och under de svåra tider som ligger framför oss måste vi också vara sammanfogade i enhet.
12. Hur kan vi överleva det kommande angreppet på Jehovas folk?
12 Varför kommer det att vara så viktigt att vi håller ihop framöver? I Hesekiel, kapitel 38, står det i en profetia att ”Gog i landet Magog” ska gå till angrepp mot Jehovas folk. Då är det verkligen inte tid att låta någonting komma emellan oss. Och vi kan absolut inte vända oss till världen för att få skydd. Vi måste hålla ihop med våra bröder och systrar. Men naturligtvis kommer vi inte att överleva bara för att vi tillhör en viss grupp. Det är bara om vi ”anropar Jehovas namn” som Jehova och Jesus kommer att ta oss igenom Gogs angrepp och in i den nya världen. (Joel 2:32; Matt. 28:20) Men hur är det då med dem som inte har hållit ihop med Guds folk, utan gått sin egen väg? Är det rimligt att tro att de kommer att bli räddade? (Mik. 2:12)
13. Vad kan ungdomar lära sig av de exempel vi gått igenom?
13 Du som är ung, håller du inte med om att det verkligen är viktigt att vi håller ihop med våra bröder och systrar? Stå emot lusten att bara umgås med jämnåriga eller att dra dig undan. Snart kommer vi att behöva varandra mer än någonsin. Och det gäller alla, både gamla och unga. Vi måste komma närmare varandra och bli riktigt sammansvetsade, och det måste ske nu. Det är livsviktigt.
”LEMMAR SOM TILLHÖR VARANDRA”
14, 15. a) Varför övar Jehova oss redan nu? b) Vilka råd ger Jehova för att hjälpa oss att vara enade?
14 Jehova hjälper oss att ”tjäna honom skuldra vid skuldra”. (Sef. 3:8, 9) Han övar oss för framtiden, när han ska ”sammanfatta allt igen i Kristus”. (Läs Efesierna 1:9, 10.) Jehovas avsikt är att alla som tjänar honom, både i himlen och på jorden, ska bli som en enda familj. Och han kommer att se till att det blir så. Ni som är unga, tänk att få vara en del av den familjen för alltid. Visst är det motiverande?
15 Jehova lär oss redan nu att hålla ihop för att vi ska kunna leva tillsammans även i framtiden. Han uppmanar oss gång på gång att vi ska ha ”omsorg om varandra”, ha ”öm tillgivenhet för varandra”, ”trösta varandra” och ”bygga upp varandra”. (1 Kor. 12:25; Rom. 12:10; 1 Thess. 4:18; 5:11) Jehova vet att ingen av oss är perfekt och att det kan göra det svårt för oss att vara enade. Därför måste vi fortsätta jobba på att följa uppmaningen: ”Förlåt varandra villigt.” (Ef. 4:32)
16, 17. a) Vad är ett av syftena med våra möten? b) Vad kan unga lära sig av Jesus exempel?
16 Jehova använder även våra möten för att hjälpa oss att hålla ihop. Vi har läst orden i Hebréerna 10:24, 25 många gånger, och ett av syftena med våra möten är att vi ska ”tänka på varandra för att sporra till kärlek och förträffliga gärningar”. Men det är också intressant att lägga märke till att ju närmare Jehovas dag vi kommer, desto mer behöver vi den uppmuntran som vi får på våra möten.
17 Jesus är ett bra exempel för oss. Han uppskattade mötena redan när han var ung. Vid ett tillfälle, när han var 12 år, var han med vid ett stort andligt möte i templet tillsammans med sina föräldrar. Men plötsligt kunde de inte hitta honom. Hade han smitit i väg för att vara med jämnåriga? Nej. När Josef och Maria hittade honom var han mitt uppe i ett andligt samtal med lärarna i templet. (Luk. 2:45–47)
18. Hur kan vi bli mer sammansvetsade genom att be?
18 Nu har vi sett att vi kan komma närmare varandra genom att bli mer
omtänksamma och att gå på mötena. Ett tredje sätt är att be för varandra. När vi är specifika i bönerna för våra bröder och systrar blir vi själva påminda om hur mycket vi bryr oss om dem. Det är inte bara vuxna som kan be på det sättet. Har du som är ung provat det? Det kan hjälpa dig att komma ännu närmare vännerna i församlingen. För att överleva in i den nya världen måste vi ha starka band till våra bröder och systrar, inte till den här gamla världen.VI VISAR ATT VI ÄR ”LEMMAR SOM VAR FÖR SIG TILLHÖR VARANDRA”
19–21. a) Vad vill vi göra eftersom vi är ”lemmar som var för sig tillhör varandra”? Ge exempel. b) Vad lär vi oss av hur olika vänner har hjälpt varandra vid katastrofer?
19 Jehovas folk följer redan principen i Romarna 12:5, där det står att vi är ”lemmar som var för sig tillhör varandra”. Det blir tydligt när det inträffar katastrofer. En tropisk storm drog in över ön Mindanao i Filippinerna i december 2011 och orsakade svåra översvämningar. På en enda natt blev över 40 000 hem översvämmade, och många vittnen var bland de drabbade. Men avdelningskontoret rapporterade att ”vänner från andra områden skickade hjälp redan innan hjälpkommittéerna hade kommit i gång”.
20 Jehovas vittnen i Japan upplevde något liknande när en jordbävning och tsunami drabbade östkusten. Många förlorade nästan allt de hade. Yoshiko, en syster som blev av med sitt hem, bodde 4 mil från närmaste Rikets sal. Hon berättar: ”Vi blev så förvånade när vi förstod att kretstillsyningsmannen och en annan broder hade kommit och letat efter oss dagen efter jordbävningen.” Med ett stort leende på läpparna tillägger hon: ”Vi uppskattar all den andliga hjälp som vi har fått genom församlingen. Dessutom har vi fått jackor, skor, väskor och pyjamasar.” En av medlemmarna i hjälpkommittén säger: ”Vänner över hela Japan samarbetade och försökte hjälpa varandra. Det kom bröder och systrar ända från USA för att hjälpa till. När de fick frågan varför de kommit hela den långa vägen svarade de: ’Vi hör ihop med våra japanska bröder, och de behöver vår hjälp.’” Känner du dig stolt över att tillhöra en organisation där alla verkligen bryr sig om varandra? Utan tvekan är Jehova mycket glad över att se en sådan stark sammanhållning.
21 Att vi har en sådan sammanhållning nu kommer att hjälpa oss i framtiden. Vi kommer att kunna ta itu med svåra situationer tillsammans, även om vi skulle tappa kontakten med bröder och systrar i andra delar av världen. På det här sättet förbereder vi oss redan nu för de svårigheter vi säkert kommer att råka ut för när den här gamla världen faller samman. Fumiko, en japansk syster som överlevde en tyfon, säger: ”Slutet är så nära. Vi måste fortsätta hjälpa våra medtroende samtidigt som vi ser fram emot en tid utan katastrofer.”
22. Hur viktigt är det att vi fortsätter vara sammansvetsade?
22 När vi anstränger oss för att komma närmare varandra och bli alltmer sammansvetsade, förbereder vi oss för att överleva slutet på den här onda, splittrade världen. Och Jehova kommer att rädda sitt folk, precis som han alltid gjort. (Jes. 52:9, 10) Det spelar ingen roll om vi är unga eller gamla – vi måste vara en del av Guds folk för att bli räddade. Något annat som hjälper oss är att vi uppskattar vårt andliga arv. Vi ska se närmare på det ämnet i nästa artikel.