Hur det forntida kungariket Lydien påverkar oss i dag

DU KANSKE inte ens har hört talas om det forntida kungariket Lydien, och därför kanske du blir förvånad över att en upptäckt som gjordes där förändrade världens sätt att göra affärer. De som läser Bibeln kanske också blir förvånade över att en uppfinning från Lydien sprider ljus över en förbryllande profetia. Vad var det som lydierna upptäckte? Innan vi svarar på det kan det vara intressant att få veta lite mer om det här nästan bortglömda riket.

 Kungarna i Lydien härskade från huvudstaden, Sardes, i västra delen av det som då kallades Mindre Asien men som nu är känt som Turkiet. Lydiens siste kung, Kroisos (Krösus), samlade på sig en enorm förmögenhet, men omkring år 546 f.v.t. förlorade han makten till Cyrus (Kyros) den store av Persien, samme Cyrus som några år längre fram erövrade det babyloniska väldet.

Lydiens uppfinningsrika affärsmän sägs ha varit de första som använde mynt. Man hade länge använt guld och silver som pengar, men på grund av att det inte var samma storlek på alla guldtackor och guldringar var man tvungen att väga pengarna varje gång man skulle göra en affärstransaktion. I Israel till exempel köpte Guds profet Jeremia ett stycke mark. Han skrev: ”Jag ... vägde upp pengarna åt honom, sju siklar och tio silverstycken.” (Jeremia 32:9)

Jeremias samtida i Lydien införde något som förenklade handeln – de började använda standardiserade mynt vars vikt var officiellt garanterad med en stämpel på varje mynt. Lydiens första mynt var gjorda av naturligt elektron, ett mineral bestående av guld och silver. När Kroisos blev kung ersatte han dem med silver- och guldmynt av i det närmaste rena metaller. Lydierna införde ett myntsystem med dubbel myntfot, där 12 silvermynt motsvarade ett guldmynt. Men systemet hotades av falska mynt där guldet var uppblandat med metaller som var mindre värda. Köpmännen behövde ett enkelt sätt att pröva guldets äkthet.

Lydierna upptäckte att en särskild sorts svart sten kunde lösa deras problem. När man rispar ett mynt mot den släta, något sträva, ytan på den här stenen blir det ett streck. Färgen på strecket kan sedan jämföras med färgen på probernålar där guldhalten är känd, och på så sätt kan man avgöra guldhalten i myntet. Det var tack vare den här upptäckten, proberstenen, som man kunde ha ett tillförlitligt myntsystem. Hur kan den här kunskapen hjälpa oss att förstå Bibeln?

Ljus över ett bibliskt uttryck

Allteftersom det blev vanligt bland handelsmän att pröva guld med hjälp av den här metoden kom ordet för ”probersten” eller ”prövosten” att beteckna en undersökningsmetod. På grekiska, det språk som delar av Bibeln skrevs på, användes ordet också om den plåga som de som blev undersökta eller förhörda med hjälp av tortyr utsattes för.

Eftersom det var fångvaktare som plågade fångarna, kom ett ord som är avlett av ordet för ”probersten” också att användas om fångvaktare. I Bibeln talas det om att den otacksamme slaven i Jesu liknelse överlämnades till ”fångvaktarna” eller, som vissa översättningar återger det, till ”plågarna”. (Matteus 18:34, Helge Åkesons svenska översättning) Angående den här versen sägs det i ett bibliskt uppslagsverk: ”Själva frihetsberövandet betraktades tydligtvis som en ’plåga’ (något som det utan tvivel också var), och ’plågarna’ kan därför inte ha varit något annat än fångvaktare.” (The International Standard Bible Encyclopaedia) Det här är till hjälp för att förstå en förbryllande bibelvers.

En gåta får sin lösning

Uppriktiga bibelläsare har länge undrat över vad som skall bli Satans slutliga öde. Bibeln säger: ”Djävulen ... slungades i eld- och svavelsjön, där både vilddjuret och den falske profeten  redan var; och de skall plågas dag och natt i evigheters evighet.” (Uppenbarelseboken 20:10) Att Jehova skulle överlämna någon till ett evigt liv i plåga strider helt klart mot hans kärlek och rättvisa. (Jeremia 7:31) Dessutom framställs evigt liv i Bibeln som en gåva, inte som ett straff. (Romarna 6:23) Det är därför uppenbart att orden i Uppenbarelseboken 20:10 skall uppfattas bildligt. Vilddjuret och eldsjön är symboliska. (Uppenbarelseboken 13:2; 20:14) Är plågan också symbolisk? Vad kan det här uttrycket betyda?

Som vi har sett är det grekiska ordet för ”plåga” avlett av ordet för ”probersten” och kan avse den plåga som ett frihetsberövande innebär. Satans eviga plåga kan alltså avse att han för alltid blir inspärrad i det säkraste av alla fängelser – döden.

Lydiernas bruk av proberstenen hjälper oss också att förstå något annat som gäller Satans eviga ”plåga” och som stämmer överens med Guds kärlek. På somliga språk står probersten eller prövosten för en norm som man använder för att pröva saker och ting. På svenska till exempel kan ”prövosten” definieras som ”något som kan bevisa äktheten eller påvisa beskaffenheten av något annat”. Satans eviga ”plåga” visar således att hans dom kommer att utgöra en evig prövosten som kan användas om någon i framtiden skulle göra uppror mot Jehova. Aldrig mer kommer Jehovas styre att behöva prövas under någon längre tid för att bevisa att en eventuell upprorsmakare har fel.

Insikten om varför handelsmän överallt använde lydiernas probersten och de bildliga uttryck som det bruket gav upphov till sprider ljus över vad som kommer att hända med Satan. Hans slutliga öde kommer för evigt att utgöra en dom som kan användas som prövosten, så att Gud aldrig mer kommer att behöva tolerera ett uppror. (Romarna 8:20)

[Infälld text på sidan 23]

Satans symboliska plåga visar att hans dom för alltid kommer att utgöra en prövosten

[Karta på sidan 21]

(För formaterad text, se publikationen)

Svarta havet

LYDIEN

SARDES

Medelhavet

[Bild på sidan 21]

Lämningar av det forntida Sardes

[Bild på sidan 22]

I forna tider vägdes pengar på en våg

[Bildkälla]

E. Strouhal/​Werner Forman/​Art Resource, NY

[Bilder på sidorna 22, 23]

Proberstenar används än i dag

[Bildkällor]

Mynt: Courtesy Classical Numismatic Group, Inc.; probersten: Science Museum/Science & Society Picture Library

[Bildkällor på sidan 21]

Elektronmynt: Courtesy Classical Numismatic Group, Inc.