Visste du?

Hade Pontius Pilatus anledning att vara rädd för kejsaren?

När de judiska ledarna ville pressa den romerske ståthållaren Pontius Pilatus att avrätta Jesus sade de: ”Om du ger den här mannen fri, är du inte kejsarens vän.” (Johannes 19:12) Vid den här tiden var Tiberius romersk kejsare. Hade Pilatus någon anledning att vara rädd för honom?

Vad slags människa var kejsar Tiberius? Långt före rättegången mot Jesus var Tiberius redan ”en man som bara verkade vara intresserad av att tillfredsställa sina egna begär på allt mer perversa sätt”, sägs det i The New Encyclopædia Britannica. Tiberius hade förföljelsemani, och det räckte med att han misstänkte att någon var en förrädare för att den personen skulle bli torterad och avrättad. I samma uppslagsverk sägs det: ”Om man ska tro historiker från det första århundradet föredrog han underhållning som var grym och oanständig. Även om man tolkar deras uttalanden mycket välvilligt, så dödade han vildsint och nästan på måfå.”

Tiberius rykte kan därför mycket väl ha bidragit till att Pilatus gav efter för påtryckningarna från de judiska ledarna och befallde att Jesus skulle avrättas. (Johannes 19:13–16)

Varför tvättade Jesus lärjungarnas fötter?

I det forntida Israel utförde många enkla människor sina dagliga sysslor barfota. Alternativet för dem som ville ha något på fötterna var sandaler, som inte bestod av mycket mer än en sula som hölls fast med remmar eller band runt foten och ankeln. Eftersom vägarna och åkrarna var dammiga och leriga, kunde man inte undvika att bli smutsig om fötterna.

Det var därför sed att man tog av sig sandalerna när man gick in i ett hus. Gästfriheten krävde att de som kom på besök skulle få sina fötter tvättade. Den uppgiften utfördes vanligen av värden eller av en tjänare. I Bibeln nämns den här vanliga sedvänjan flera gånger. Exempelvis sade Abraham till några som besökte honom vid hans tält: ”Låt lite vatten hämtas, det ber jag, och ni skall få era fötter tvättade. Lägg er sedan och vila under trädet. Och låt mig hämta en bit bröd, och styrk era hjärtan.” (1 Moseboken 18:4, 5; 24:32; 1 Samuelsboken 25:41; Lukas 7:37, 38, 44)

Den här bakgrundsinformationen gör att vi bättre förstår varför Jesus tvättade sina lärjungars fötter när de firade den sista påsken tillsammans. Vid det tillfället fanns det ingen värd eller tjänare som kunde utföra den här uppgiften, och tydligen erbjöd sig ingen av lärjungarna att göra det. Jesus tog då en handduk och ett fat med vatten och började tvätta och torka lärjungarnas fötter. På det viset fick lärjungarna en lektion i kärlek och ödmjukhet. (Johannes 13:5–17)