Bibeln förändrade deras liv

VAD fick en tobaksodlare att inte bara byta yrke utan också ändra sina djupt rotade trosuppfattningar? Hur fick en alkoholist styrka att ändra sin livsstil? Läs vad de berättar.

”Jag älskar att vara en del av den här stora familjen.” – DINO ALI

FÖDD: 1949

HEMLAND: AUSTRALIEN

BAKGRUND: TOBAKSODLARE

MITT FÖRFLUTNA: Mina föräldrar emigrerade från Albanien 1939 och bosatte sig i Mareeba, en liten stad i Queensland i Australien. Många bosnier, greker, italienare och serber bosatte sig också i den här trakten. Alla hade med sig sina värderingar, sina sedvänjor och sin kultur. I området kring Mareeba odlade man tobak, och mina föräldrar började med tobaksodling.

Snart föddes min syster, och sedan kom mina två äldre bröder och jag. Sorgligt nog fick pappa en hjärtattack och dog när jag var ett år. Mamma gifte om sig och fick fyra söner till. Vi växte alla upp på min styvpappas tobaksplantage.

Jag flyttade hemifrån när jag var i tonåren. När jag var i tjugoårsåldern gifte jag mig med Saime i moskén på platsen, eftersom vi båda var muslimer. Alla mina släktingar var muslimer. Jag läste Koranen och en bok om profeten Muhammeds historia. Samtidigt läste jag också Bibeln. Koranen nämner de profeter som Bibeln berättar om, och när jag läste Bibeln förstod jag när de levde.

Jag fick besök av Jehovas vittnen, och de lämnade regelbundet tidskrifter och böcker, som både Saime och jag tyckte om att läsa. Jag kommer ihåg att jag hade många intressanta samtal med vittnena om olika religiösa ämnen. Varje gång svarade de på mina frågor genom att hänvisa till Bibeln och inte bara säga sin egen uppfattning. Det gjorde starkt intryck på mig.

Vittnena erbjöd sig att studera Bibeln med mig och inbjöd mig till sina möten, men jag  tackade alltid nej. Jag var först och främst intresserad av att få en egen plantage och en stor familj. Jag fick aldrig någon plantage, men jag blev stolt pappa till fem barn.

HUR BIBELN FÖRÄNDRADE MITT LIV: Nio år efter min första kontakt med Jehovas vittnen hade jag fortfarande inte ändrat mina trosuppfattningar. Men jag tyckte om att få och att läsa deras litteratur. Varje söndag tog Saime och jag oss tid att läsa den här litteraturen. Vi sparade alla tidskrifter som vi fick genom åren. De var till stor hjälp när andra började ifrågasätta min nya tro.

Jag träffade till exempel en evangelisk predikant som försökte få mig att ta emot Jesus som min frälsare. Han hade lyckats övertala Saimes bror och en av mina halvbröder att följa honom. Snart började bekanta med olika religiös bakgrund försöka övertala mig att gå med i deras religiösa grupper. En del gav mig litteratur som angrep Jehovas vittnen. Jag bad de här kritikerna visa mig från Bibeln att det de lärde var sant, men de kunde inte svara på mina frågor.

Allt det här motståndet fick mig bara att gräva djupare i Bibeln och göra mer efterforskningar. Jag använde den litteratur från vittnena som jag hade samlat. Till slut insåg jag att det var dags att göra förändringar.

Det var ingen som studerade Bibeln med mig. Jag började bara vara med vid vittnenas möten. I början var jag mycket nervös och blyg, men jag träffade många vänliga människor vid mötena, och jag tyckte om det jag fick lära mig. Jag bestämde mig för att bli ett Jehovas vittne, och 1981 visade jag att jag hade överlämnat mig åt Gud genom att bli döpt.

Min hustru opponerade sig aldrig mot mitt beslut, även om hon ibland undrade om jag hade blivit vilseledd. Men hon var med när jag blev döpt. Jag fortsatte att berätta för henne om de många sanningar jag fick lära mig. När vi körde hem från en semester omkring ett år efter mitt dop sa Saime att hon ville bli ett Jehovas vittne. Jag blev så överraskad att jag var nära att köra av vägen! Hon blev döpt 1982.

Det var inte lätt för oss att göra de nödvändiga förändringarna i vår livsstil. Jag hade slutat odla tobak eftersom det var i strid med Bibelns principer. (2 Korinthierna 7:1; Jakob 2:8) Det tog en tid innan vi fick tag på ett godtagbart arbete som gav oss en stadig inkomst. Och i många år vägrade en del av våra släktingar att besöka oss. Vi försökte behandla dem kärleksfullt enligt Bibelns principer. Till slut övervanns barriärerna, och våra närmaste släktingar drar sig nu inte längre undan från oss.

HUR DET HAR HJÄLPT MIG: Att jag har gått igenom olika prövningar – vare sig det har gällt att övervinna blyghet, klara av  ekonomiska bekymmer eller hantera motstånd från släktingar – har lärt mig hur tålmodig Jehova Gud är. Han har hjälpt mig att ta itu med mina problem. Jag är nu äldste i församlingen och måste ofta undervisa från podiet. Jag har fortfarande svårt med det, eftersom jag stammar när jag blir nervös och måste kämpa med det. Men med Jehovas hjälp och tack vare att jag ber ihärdigt kan jag klara av mina uppgifter.

Min hustru och jag har kommit närmare varandra, och det starka bandet mellan oss betyder oerhört mycket för mig. Vi gjorde misstag när vi fostrade våra barn, men vi gjorde vårt bästa för att försöka inskärpa Bibelns sanningar hos dem. (5 Moseboken 6:6–9) Min äldste son och hans hustru är faktiskt missionärer.

Jag kommer ihåg ett tillfälle när vi hade börjat gå på vittnenas möten som familj. Jag parkerade bilen och tittade in i salen på alla människor som var samlade där. Jag frågade min familj: ”Vad ser ni?” Där inne såg vi människor från olika kulturer och språkgrupper och med olika bakgrund – aboriginer, albaner, australier, kroater – som glatt blandade sig med varandra. Jag älskar att vara en del av den här stora familjen av bröder och systrar som inte finns bara i Australien utan över hela världen. (1 Petrus 5:9)

”Min syster gav aldrig upp hoppet om mig.” – JELENA VLADIMIROVNA SJOMINA

FÖDD: 1952

HEMLAND: RYSSLAND

BAKGRUND: ALKOHOLIST, FÖRSÖKT BEGÅ SJÄLVMORD

MITT FÖRFLUTNA: Jag föddes i Krasnogorsk, en liten, fridfull stad nära Moskva. Mina föräldrar var lärare. Jag fick musikutbildning och var en duktig elev. Framtiden såg ljus ut.

Jag gifte mig, och min man och jag flyttade till ett område där svordomar, alkoholmissbruk och rökning hörde till ordningen för dagen. Jag insåg det inte då, men omgivningen hade ett dåligt inflytande på mig. Till att börja med gick jag på fester och tillställningar bara för att sjunga och spela gitarr. Men när jag väl var där inbjöd människor mig att röka och dricka tillsammans med dem. Snart var jag beroende av alkohol.

Mitt beroende började förstöra mitt liv. Det gick en tid innan jag nådde den absoluta botten, men när jag gjort det kunde jag knappast äta någonting. Jag ville dö, och jag gjorde ett tafatt försök att ta livet av mig. Jag är tacksam att jag inte lyckades.

Under hela den här tiden besökte min syster mig regelbundet. Hon hade blivit ett Jehovas vittne, och hon försökte förklara hur  Bibeln skulle kunna hjälpa mig. Jag var inte intresserad av Bibeln, så först var jag avvisande. Men min syster gav aldrig upp hoppet om mig. Hon visade mig så mycket tålamod och kärlek att jag till sist gick med på att studera Bibeln.

HUR BIBELN FÖRÄNDRADE MITT LIV: När jag hade börjat studera Bibeln bestämde jag mig för att sluta dricka. Ungefär samtidigt blev jag överfallen och slagen av en granne som var berusad. Jag hamnade på sjukhus i ett eländigt tillstånd. Fyra revben var brutna, och näthinnan i ena ögat var skadad. Men vistelsen på sjukhuset hjälpte mig att klara av abstinenssymtomen när jag slutade dricka.

Under den här tiden bad jag mycket. Ett bibelställe som var till stor tröst var Klagovisorna 3:55, 56: ”Jag ropade ditt namn, Jehova, från den djupaste grop. Min röst skall du höra. Göm inte ditt öra för min bön om lindring, för mitt rop om hjälp.”

Jag är övertygad om att Jehova besvarade mina böner. Han gav mig den styrka jag behövde för att inte återvända till det förflutna. Det hände att jag kände mig frestad att börja dricka igen. Jag är glad att kunna säga att jag aldrig gav efter för den frestelsen.

Allteftersom jag fortsatte att studera Bibeln förstod jag att jag måste understödja min man i hans roll som familjens huvud. (1 Petrus 3:1, 2) Det var inte lätt, eftersom jag var van att köra med min man. Jag bad till Jehova om hjälp. Det tog tid för mig att ändra mig, men så småningom blev jag en bättre hustru som understödde min man.

När min käre man såg de här förändringarna blev han glatt överraskad. Fram till dess hade han inte varit intresserad av Bibeln. Men när jag bestämde mig för att sluta röka, sa han: ”Om du slutar röka ska jag börja studera Bibeln!” Samma dag slutade vi båda två att röka.

HUR DET HAR HJÄLPT MIG: Min man höll sitt löfte och började studera Bibeln. Nu läser vi Bibeln tillsammans varje dag, mediterar över det vi läser och försöker tillämpa råden i vårt liv.

Det går inte att med ord beskriva hur vårt familjeliv har förbättrats – för att inte nämna hur jag har fått hjälp personligen. Jag är tacksam mot Jehova för att han har dragit mig till sig. (Johannes 6:44) Jag är också tacksam mot min syster, som aldrig gav upp hoppet om mig. Tack vare det har jag personligen fått uppleva att Bibeln verkligen kan förändra människors liv.

[Infälld text på sidan 11]

Till slut insåg jag att det var dags att göra förändringar.

[Infälld text på sidan 13]

Min syster visade mig så mycket tålamod och kärlek att jag till sist gick med på att studera Bibeln.