Den 19 maj 2015 dömdes Bahram Hemdemow, ett 52-årigt Jehovas vittne, till fyra års fängelse av domstolen i Turkmenistan. Två månader tidigare grep polisen Hemdemow för att det hållits ett fridsamt religiöst möte i hans hem i Türkmenabat. Han är just nu fånge i ett arbetsläger i staden Seydi.

Den 14 mars 2015 gjorde polisen ett tillslag mot det religiösa möte som hölls i Hemdemows hem. Alla 38 närvarande behandlades mycket illa och anklagades för olaglig religiös verksamhet. Polisen satte Hemdemow i häkte i väntan på rättegång, och de förhörde och slog honom då upprepade gånger. Myndigheterna beslagtog personliga tillhörigheter, däribland en bil, en dator och pengar.

Distriktsdomstolen i Serdarabad bötfällde sedan 30 av vittnena som varit med vid mötet och dömde 8 av dem till 15 dagars fängelse. Hemdemows son, Serdar, fick dubbla fängelsestraff på vardera 15 dagar. Under den här tiden blev han flera gånger satt i isolering, förhörd, svårt slagen och torterad. Emirdzhan Dzhumnazarov, ett annat Jehovas vittne, fick också dubbla fängelsestraff på vardera 15 dagar, och även han blev slagen och hotad med tortyr.

Den 19 maj 2015 dömdes Bahram Hemdemow till fyra års fängelse av domare Gochmurad Charyev vid den regionala domstolen i Lebap för att ha ”väckt religiöst hat”, vilket var en falsk anklagelse. Den 10 juni 2015 blev han förflyttad från Türkmenabat till arbetslägret i Seydi.

Fängelsedirektören lät inte någon, inte ens nära släktingar, besöka Hemdemow i fängelset inom tiden för att kunna överklaga domen. Direktören gjorde alltså så att varken Hemdemow eller någon representant för honom kunde överklaga domen. Ända sedan han blev fängslad har tjänstemän pressat honom att bekänna brott han aldrig begått, tvingat honom till hårt fysiskt arbete och misshandlat honom – allt detta som hämnd för att hans fru lämnat in rättsliga klagomål i hans namn.

Gulzira Hemdemowa, Bahrams fru, överklagade till Högsta domstolen i Turkmenistan. Trots att det saknades bevis för brott fann Högsta domstolens vice ordförande inget underlag för att bevilja överklagan. Tidigt i augusti ansökte Hemdemows advokat om att få fallet omprövat. Den 25 augusti 2015 nekade Högsta domstolen omprövning eftersom Hemdemow ”propagerar för Jehovas vittnens trosuppfattningar”.

Fram till slutet av 2014 hade myndigheter i Turkmenistan visat viss tolerans mot Jehovas vittnens religiösa verksamhet. Bibi Rahmanowa blev i augusti 2014 gripen på falska grunder, men myndigheterna frigav henne från fängelset i september 2014. Åtta andra vittnen som satt i fängelse för att ha utövat sin tro blev benådade och släpptes i oktober 2014. Trots denna positiva utveckling fortsätter vissa lokala myndigheter att visa religiös intolerans mot några Jehovas vittnen i Türkmenabat genom att gripa och häkta dem och behandla dem illa.

Den 6 februari 2015 greps fyra Jehovas vittnen av polisen: Viktor Yarygin, Rustam Nazarov, Charygeldy Dzhumaev och Jamilya Adylova. På grund av deras innehav av religiös litteratur anklagades de för ”ringa huliganism”. Tjänstemän från säkerhetstjänsten (MSS) misshandlade tre av dem, även kvinnan. Dzhumaev blev så brutalt slagen av tjänstemännen att han flera gånger blev medvetslös. Domstolen i Türkmenabat dömde Yarygin till böter, Nazarov till 30 dagars fängelse och Dzhumaev och Adylova till 45 dagars fängelse *. Alla fyra har lämnat in klagomål till presidentens kansli och åklagarmyndigheten i Ashgabad.

Polisen gjorde två veckor senare en razzia i Zeynep Husaynovas hem, på jakt efter ”illegal” religiös litteratur. De beslagtog den litteratur de hittade och hotade henne med åtal och 15 dagars fängelse.

Dovlet Kandymov, ett annat Jehovas vittne, anklagades för olaglig religiös verksamhet och dömdes till tre fängelsestraff på vardera 15 dagar. Under häktningstiden blev han upprepade gånger misshandlad då han vägrade vittna mot sin medtroende, Bahram Hemdemow.

Sedan våren 2015 har myndigheterna i Turkmenistan inte trakasserat Jehovas vittnen. Men Bahram Hemdemow hålls ändå kvar i fängelse, och den enda orsaken till det är att han utövar sin religion.

I Turkmenistan ska man enligt lag ha rätt att utöva fridsam religiös verksamhet, som Jehovas vittnen gör. Landets grundlag garanterar rätten att ”utöva religion enskilt eller tillsammans med andra” och även ”rätten till åsikts- och yttrandefrihet”. Dessutom har Turkmenistan stadfäst den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), som också garanterar tanke-, samvets- och religionsfrihet.

Philip Brumley, chefsjurist för Jehovas vittnen, uttalar sig så här:

”Myndigheterna i Turkmenistan har i alla instanser upprepade gånger underlåtit att upprätthålla rättvisan. I strid med lagen gjorde poliser i Türkmenabat en brutal razzia under ett fridsamt religiöst möte. Rättsliga myndigheter i Türkmenabat godkände sedan dessa lagbrott. Och Högsta domstolen har helt oförklarligt underlåtit att skipa rättvisa för Bahram Hemdemow.

Jehovas vittnen vädjar till myndigheterna i Turkmenistan om att få bli lagligen inregistrerade och få utöva fridsam verksamhet. De önskar också att myndigheterna ska sätta stopp för den sorts behandling som tilläts i Türkmenabat tidigare i år. Vi ber de styrande i landet att låta Bahram Hemdemow få återvända till sin familj.”

Jehovas vittnen uppskattar att myndigheterna i Turkmenistan tidigare har skipat rättvisa genom att frige fångar. På liknande sätt borde myndigheterna överväga att frige Bahram Hemdemow och visa större religiös tolerans.