Vem som helst kan råka ut för en tragedi. ”Det är inte de snabba som vinner loppet, det är inte de tappra som vinner striden”, sägs det i Bibeln. ”Allt är tillfällighet och slump.” (Predikaren 9:11, Bibel 2000) Här kommer två exempel på ungdomar som varit med om tragiska händelser. Hur har de klarat av det?

•  REBEKAH

•  CORDELL

 Mina föräldrar skilde sig när jag var 14.

 Jag intalade mig att de inte alls skulle skiljas, att pappa bara behövde lite tid för sig själv. Han älskade ju mamma, så varför skulle han lämna henne? Varför skulle han lämna mig?

 Det var svårt för mig att prata med någon om det här. Jag ville inte tänka på det. Nu inser jag att jag var väldigt arg just då. Jag fick problem med ångest och hade svårt att sova.

 När jag var 19 dog min mamma i cancer. Hon var min bästa vän.

 Mina föräldrars skilsmässa skakade verkligen om mig, medan mammas död fick min värld att rasa. Jag har fortfarande inte kommit över det. Mina sömnproblem har förvärrats, och jag har fortfarande ångest.

 Trots allt finns det sådant som hjälpt mig att gå vidare. Det sägs till exempel i Ordspråksboken 18:1 att man inte ska isolera sig, och det rådet har jag försökt följa.

 Som ett Jehovas vittne försöker jag också läsa vår uppmuntrande litteratur som grundar sig på Bibeln. Något som hjälpte mig mycket under mina föräldrars skilsmässa var böckerna Ungdomar frågar – svar som fungerar. Jag minns särskilt ett kapitel i band 2 som heter ”Går det att vara lycklig i en enföräldersfamilj?”

 Ett favoritbibelställe som hjälpt mig hantera ångesten är Matteus 6:25–34. I vers 27 frågar Jesus: ”Vem av er kan väl genom att bekymra sig lägga en enda aln a till sin livslängd?”

 Vi råkar alla ut för tråkiga saker, men mammas exempel lärde mig att det är viktigt hur man hanterar svåra situationer. Hon kämpade med mycket, en skilsmässa och en obotlig sjukdom, men trots allt var hon alltid positiv och hade en stark gudstro ända in i slutet. Jag kommer aldrig att glömma det hon lärde mig om Jehova.

 Fundera på: Hur kan man få hjälp att klara av en tragedi om man läser Bibeln och biblisk litteratur? (Psalm 94:19)

 Jag var med när min pappa dog. Jag var bara 17 år då. Att förlora honom var det värsta som hänt mig. Jag var helt förstörd.

 Det kändes så overkligt att pappa var borta, att det var han som låg där under skynket. Jag tänkte bara: ”I morgon kommer han att vakna igen.” Jag kände mig tom och förvirrad.

 Jag och min familj är Jehovas vittnen, och församlingen gav oss ett enormt stöd när pappa dog. De gav oss mat, erbjöd sig att sova över och fanns alltid där för oss, inte bara första tiden. Deras omtanke bevisade verkligen för mig att Jehovas vittnen är sanna kristna. (Johannes 13:35)

 Ett bibelställe som uppmuntrade mig mycket var 2 Korinthierna 4:17, 18, där det sägs: ”Fastän vedermödan är kortvarig och lätt, frambringar den åt oss en härlighet, som har en mer och mer överväldigande vikt och är evig, medan vi håller blicken fäst, inte vid det synliga, utan vid det osynliga. Det synliga är nämligen tillfälligt, men det osynliga är evigt.”

 Den sista versen påverkade mig starkt. Pappas lidande var tillfälligt, men det Gud lovar för framtiden är evigt. Pappas död gjorde att jag tänkte över mitt liv och satte upp nya mål.

 Fundera på: Hur kan en personlig tragedi göra att man omvärderar sina mål? (1 Johannes 2:17)